Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Geologiska undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 81 —
rik tillgång på kalkberg tidvis varit synnerligen stor. Numer
hafva dock jordbrukarna allmänt öfvergått till nyttjande af
bränd kalk. Den malda finner dock ännu användning på mossar
och mullfattig sandjord. Den brända kalken produceras inom
provinsen vid åtskilliga kalkbruk, men hämtas äfven från
Västergötland och Närke. Kalkstensmjölet framställes äfven, ehuru i
liten skala, inom länet, men infördes till största delen från
Gottland och Skåne. I allmänhet kan sägas, att kalkintresset i senare
tid märkligt tilltagit.
På Gullbergs och Bobergs gillesmöte den 21/io 1861
föredrogs en af brukspatronen P. A. Wassrin skrifven motion om
undersökning af provinsens jordlager att framläggas inför
Sällskapet. Ingressen har följande lydelse: »Sedan Geognostiska
Undersökningar blifvit föranstaltade af Malmö, Christianstads,
Elfsborgs m. fl. Läns Hushållnings-Sällskaper, så får jag i
största ödmjukhet föreslå att sådana måtte med en del af det
anslag staten årligen lemnar, nästa sommar företagas i
Östergötland och isynnerhet på den trakt, som i geognostiskt afseende är
märkligast och lofvar de bästa resultaterne, nemligen landet
mellan Boxen, Motala och Ödeshög. Ehuru uptäckter af
metall-grufvor der icke äro att vänta, skulle dock noggrannt upsökande
och bekantgörande af de förråd af Mergel, Kalk, Alunsskiffer,
Sandsten, Cement etc., som i der befintliga yngre
jordbildnin-garne troligen finnas i långt större mått än hvad hittills är kändt,
vara af väsentlig nytta för Landtbruk och Näringar.» Till
utförande af dessa undersökningar föreslogs docenten vid Lunds
universitet N. P. Angelin såsom specialist på
silurformationen, af hvilken »54 socknar af Östergötlands slättbygd
består». Förslaget väckte stor uppmärksamhet och
undertecknades af samtliga gillesdeltagarna. Äfven inom Sällskapet för
öfrigt, och särskildt af dess ordförande, omfattades saken med
intresse. Man fann det naturligt att låta grundliga
geognostiska undersökningar föregå de mer väsentliga
jordförbättrings-åtgärderna, såsom grunddikning och alfluckring etc., och
dessutom ville man tillgodose behofvet af en geologisk karta för
länet. Alltså anslogs på årsmötet den 28. jan. 1862 för
ändamålet ett belopp af 2,000 rdr rmt, och arbetet uppdrogs åt docenten
Angelin (F. U. 16/5 1862). Då Sällskapet emellertid ej
mäktade ensamt bekosta hela provinsens undersökning i det nämnda
hänseendet, gick man in till Kungl. Maj :t med underdånig
anhållan, att de vid denna tid pågående geologiska undersökningarna,
som iaf statsmedel utfördes af professorn Axel Erdmann måtte
Geologiska [-undersökningar.-]
{+undersök-
ningar.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
