Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 87 —
den äng, hvarifrån gödseltillgången skall beredas. Genom
trädets användning till foderväxter, blifver väl denna förlust mindre
betydlig, då all trades j or dens afkastning får understödja
utfodringen; men icke allestädes är växelbruket användbart och på
de ställen, der det nyttjas, händer ej alltid, att de rotfrukter,
der odlas, helt och hållet användas till detta behof. De skaffa
genom snar försäljning en hastigare inkomst. Den mogna
vic-kern torde, af samma orsak, gå samma väg. Vickerhalmen och
klöfverfodret blifva då de enda behållningarna, som
ofullkomligt uppfylla ändamålet; och deraf händer, att trädesgärdet ofta
blir utmärgladt, oaktadt jorden skötes efter den vackra
benämningen af Cirkulationsbruk. Jag anser derföre en annan
bruk-ningsordning nödvändig, för att vinna det, <som sökes, Fodfer,
Spannemål och Penningar.»
»Jag vågar», säger författaren vidare, »derföre åt upplysta
Landtbrukares bepröfvade erfarenhet hemställa nödvändigheten
att afvända växelbruket från åkergärdet, men att inflytta det
på ängarna, och småningom efter den derigenom vunna ökade
tillgång af gödsel återtaga från åkerfälten, hvad ängarna så
länge obehörigt tillsläppt; att igenom en riktigt beräknad
växling mellan sad och gräs låta dessa mödrar för åkerjorden
återhämta den kraft de böra äga och bibehålla, om åkerbruket skall
löna sig och äga bestånd, och om man vill undvika, att från 5 :te
till 6 :te kornet vidare gå utföre till långt mindre.»
Sedermera gifver författaren ett konkret exempel på den
ängscirkulation, som han har att föreslå.
»Jag får derföre», säger han, »exempelvis föreställa ett
hemman å slättbygd, der merendels en god jordmon finnes, men det
för långt utsträckta missförhållandet mellan äng och åker gör
afkastningen svag, och der man af ladugården icke har någon
inkomst.
Ofta hafva dylika hemman 100 t:lds ägorymd; och i
sådant fall nyttjas deraf 50 till 60 såsom åker; resten delas mellan
betesmark och äng, som ej gifver 25 L :pd hö af tunnelandet. Då
fjerde, sällan sjätte kornet utgör sädesafkastningen, så är lätt
att inse, hvad välmåga der skall vinnas.
Vid ett så beskaffadt hemman skulle jag föreslå, att årligen
l tunneland af gamla åkern godes och besås med höstsäd, samt
om våren derpå med timothej eller annat rent höfrö och något
klöfverfrö, då efter sädens afbergning det igenlägges till
ängvall. Sedan efter 4 års förlopp 4 t :ld sålunda blifvit igenlaggda,
böra 2 t :ld årligen kunna igenläggas genom den redan ökade hö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
