Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 107 —
punkter i vårt landtbruk, och äfven inom detta district hafva
den senare tidens framsteg och föreställningar i detta
hänseende vunnit en och annan proselyt. På åtskilliga ställen äro de
gamla grunda täta rännilarne utbytte mot täckta ris- eller
sten-diken af tillbörligt djup. Häribiand har Gillet sig bekant
Bolltorp der 10, Mariehof der 8, Hylinge der 6 och Tomtaholm der
3 :ne Tunnland blifvit sålunda omlagde. Ännu har ingenstädes
försök blifvit gjorda med tegelrör, enär tillgång på enris och
tjenlig småsten hittills ej saknats.»
I sekreterarens förut omnämnda cirkulär till gillena af 1858
förekommer också följande fråga till besvarande: »Hvar är
någon fullständig afdikning medelst täckte diken utförd? Till huru
stor areal? Till hvad djup och distance? och med hvad
fyllnadsmaterial?» Svaret från Skärkinds och Hemmings gille torde i
det närmaste få anses allmängiltigt. Här säges, »att districtet
i allmänhet lider af en ofullständig afdikning med alla dess
mångfaldiga olägenheter. En sjättedel af arealen borttages af öppna
diken, hvilka, utan att fullt gagna, medföra stora kostnader
genom hinderlig brukning, ofta påkommande rensningar, kreaturs
och redskaps förderfvande, och som skada dessutom derigenom
att de gräsbeväxta renarne blifva ett tillhåll för maskar och
andra skadedjur, samt en plantskola för ogräs.» Längst tyckes
man hafva kommit inom Gullbergs och Bobergs distrikt, där
grunddikning säges hafva sedan länge varit införd, och där
endast inom Ljungs socken omkring 700 tunnland lågo täckdikade.
Öfverallt annorstädes är grunddikningen endast påbörjad och
har ofta bestått endast i ett igenläggande af förut öppna diken.
Fyllnadsmaterialet har i allmänhet varit klappersten, ris och
klufvet trinne, någon gång tegelrör. Då fråga uppstod om ett
rationellt användande af brännvinsutskänkningsmedlen, sedan
andel i dessa första gången tillfallit Sällskapet (H. S. 28/i 1856),
fingo gillena också tillfälle att ge sin mening tillkänna. Bland
andra förslag, som då inkommo, var äfven ett från Bisinge gille
om anställande af en länsagronom. Utskottet uppskattade
förslaget till fullo, men trodde att det åsyftade målet med minsta
ekonomiska uppoffring skulle kunna nås därigenom, att man, då
nu ombyte af teoretisk lärare vid landtbruksskolan förestod,
sökte till hans efterträdare få en person så kvalificerad, att han
kunde förena sin syssla vid skolan med länsagronomens. Detta
skulle ej behöfva verka hämmande på undervisningens gång, då
sommarmånaderna voro ägnade åt praktiska öfningar.
Sällskapet gillade detta resonemang och uppdrog åt Utskottet (28/i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
