Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. II. Landtbruksundervisningen - Åtgärder med anledning af kritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehöll en häftig kritik öfver förhållandena vid Sjögestad.
Författaren ville ej förneka, att undervisningen i åtskilliga fall
varit nöjaktig. Därför hade också eleverna kunnat tillegna sig
vissa »spridda färdigheter», men dessa sammanhöllos ej till »ett
helt system». Plan och ordning saknades, lära och handling
upphäfde ofta hvarandra, och slumpen fick allt för stort spelrum vid
jordbruksarbetet. »Hufvudsyftet med skolans inrättande var
bildande af dugliga Rättare eller jordbrukande Bönder, men
elevernas tid användes på sysselsättningar, som litet eller intet
bidrogo till denna bildning.» Härmed åsyftades körslor och annat
arbete för kalk- och brännvinsbrännerierna samt tegelslageriet.
Särskildt angreps öfverbyggnaden med elever af »herreklass».
Den sades verka »att hos Rättare-eleverna väcka och underhålla
en för hufvudändamålet skadlig benägenhet för Theoretisk
bildning». Dessutom kunde »de betalande Herrarna» ej intvingas
under skolans stadgar och ordningsregler eller »tillförbindas
reguliert arbete». Härigenom löpte man risken att uppamma »en
stam af lättjefulla och utsväfvande ynglingar inom skötet af en
inrättning, der flit och stadga just böra utgöra de vigtigaste
föremålen för det helas sträfvande». Härtill kom, att den antagna
cirkulationsplanen för jordbruket ej följdes, att boskaps- och
trädgårdsskötsel alldeles saknades samt att undervisningen i
veterinärkunskapen var i hög grad opraktisk.
Det är väl möjligt, att denna kritik innebar åtskilliga
öfverdrifter, men såväl föreståndarens som den biträdande lärarens
matta försvarsskrifter lämna dock rum för det antagandet, att
allt ej var som sig borde. För att emellertid råda bot på
missförhållandena föreskref styrelsen (4/5 1844) till efterlefnad
inom skolan åtskilliga punkter ur v. Steijerns förslag till
ordningsregler. Detta omfattade ej mindre än 11 särskilda
punkter, innehållande korrektiv mot de uppräknade missförhållandena
och åtskilliga andra nyttiga anvisningar. Till en bättre
sakernas ställning bidrog utan tvifvel också ombytet af lärare. Herr
Jeansson, som tydligen icke fann sig väl till rätta på sin plats,
begärde entledigande. Dylik beviljades, och på
styrelsesammanträde den 6/7 1844 utsågs till hans efterträdare phil. magistern
S. V. Moberg, »som genom vid Degebergs H. Landtbruks
Skola genomgångne Lärocurser sin skicklighet och Competence
ådagalagt och tillräckligt styrkt». Det visade sig snart, att
styrelsen gjort ett synnerligen godt val.
Frågans ekonomiska sida trängde också till lösning. Vi
hafva redan sett, hur Sällskapet anlitat hypoteksföreningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
