Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III. Nötkreatursskötseln - Korthorn - Korthornsko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 156 —
afkomma.» År 1860 säges ladugården vid Adelsnäs bestå af
Holsteinska och jutska kreatur. Sedan 1876 är stammen
därstädes af algauerras.
Korthorn. Ett godt föredöme i arbetet för kreatursrasens förbättring
lämnas också under 1800-talets första decennier af herrarna till
Ljungs säteri grefvarna v. Fersen. Sedan den siste manlige
ättlingen af familjen 1839 gått ur tiden, uppehöllos dock ännu en
tid framåt de gamla traditionerna af säteriets nye ägare grefve
C. A. Gyldenstolpe och hans grefvinna Louise v. F e r
-s e n. Jag nämner med afsikt den senare, emedan det egent-
Korthornsko från Axel Dicksons Kylebergsstam.
ligen var hon, som styrde och ställde på det stora godset. Det
grefliga paret tillbragte en stor del af sin tid på utländska resor
och gjorde därvid ofta inköp af ädla rasdjur. »Verkan af detta
det G-yidenstolpeska herrskapets intresse för förädling af
afvels-djur sträcker sig ända till vår tid i denna bygd», säger A. P.
Andersson 1893 i sina »Minnen och hågkomster».
I Sällskapets häfder är ej heller detta sakförhållande
förbi-sedt. I Utskottets berättelse för 1857 omtalas nämligen, att man
redan för ett par tiotal år sedan till Ljungs säteri
införskrif-vit l tjur och 2 me kor af den förädlade shorthorns- eller dur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
