Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III. Nötkreatursskötseln - Ayrshiretjuren Prinsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dickson, då införskrifvit en mindre stam, bestående af l tjur
och 12 kor. Hjorden ökades efter hand, och många enskilda
djur ur densamma väckte stor uppmärksamhet på 1860- och
70-talens landtbruksmöten. Den skingrades, då Kyleberg 1880 bytte
ägare. En del af djuren inköptes till Hofgården och en annan
med all sannolikhet till Berga. Här hade godsägaren Th.
Lybeck bild&t en korthornsstam af stor betydenhet, hvars
afkomma utgjorde grundstommen i den mycket omtalade stammen
på Björnsnäs. Denna belönades vid det allm. sv.
landtbruksmötet 1886 med statens stora pris.
Ayrshiretjuren Prinsen, tillerkänd lista priset vid länets
nötboskaps-premieringar och likaledes lista priset vid det 18ide allm. sv.
landtbruksmötet i Malmö 1896.
Easen omnämnes äfven från Tisenhult i Skedevi socken i
medlet af 1850-talet, och från det enskilda stamholländeriet vid
Tångstad såldes 1865 »shorthornsungnöt af bästa engelska slag
med fullständiga stamträd».
På Krusenhof har hållits en större besättning af
korthorns-djur (af mjölkkorthornsslag). »Denna stam var», skrifver en
författare i Landtmannen 1912, »en kvarlefva från en tid, då
intresset för korthornsrasen var ganska allmänt och då
representanter för densamma infördes i ansenlig mängd från rasens
hemland på andra sidan Nordsjön.» 1888 ökades stammen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
