Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Nötkreatursskötseln - Holländeriet på Djurön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 169 —
afgift af t. ex. l rdr samt att årligen å dess inköpssumma
af-betala en 8 å 10 proc., hvarigenom utan serdeles uppoffring
förslaget skulle kunna realiseras». När denna fråga på årsmötet 1849
drogs inför Sällskapet, vann den allas sympatier, men man
ansåg tidpunkten för vidtagande af en dylik åtgärd vara så till
vida illa vald, som man just nu stod inför en hotande
kreatursepidemi af allvarsammaste beskaffenhet. Det var den s. k.
lung-sjukan, som från främmande land införts till Skåne och nu var
i framryckande uppåt landet.
Huru man på denna väg längre fram söker nå målet, får jag
i det följande då och då anledning påvisa.
Stamholländerifrågan och tjurstationerna gripa emellertid så in i hvarandra, att jag
för sammanhangets skull ansett mig böra behandla dem jämsides.
Af ålder har ett stamholländeri af den holländska rasen
upprätthållits på Djurön i Östergötlands skärgård. Afsikterna
med detsamma må från början hafva varit aldrig så goda,
hol-länderiet kom dock så småningom att uteslutande få karaktären
af ett å egendomen hvilande onus. Detta blef en klar konsekvens
af det sätt, på hvilket det enligt gifna föreskrifter skulle skötas.
Från historisk synpunkt erbjuder emellertid holländeriet så stort
intresse, att en flyktig erinran om dess uppkomst och drift här
må få anses berättigad.
Djurön i Bråviken tillhörde fordom Bråborgs kungsgård på
Vikbolandet. Under konung Kristoffers regering skänktes ön
af dåvarande ägaren till Bråborg Erik Axelsson Tott till
Vadstena kloster och blef senare djurgård under Bråborg. Efter
kungl, kammarkollegiets bref den 4. maj 1722 blef den upplåten
till hästbete åt landshöfdingen i Linköping vid hans
ämbetsför-rättningar i Norrköping emot ett arrende af 433/4 dal. smt. År
1738 kom den emot visst arrende under borgmästarens i
Norrköping Olof Ekermans disposition till inrättande af ett
stamschäferi för fabrikernas understöd. Härmed var förknippad
skyldigheten att för billigt pris tillhandahålla afvelsbaggar åt
jordbrukarna inom Lösings, Björkekinds och Östkinds härader
å Vikbolandet. Genom nådigt bref af den 7. sept. 1756
förordnade konung Adolf Fredrik efter riksens ständers hörande, att
ryttmästaren Johan Adelswärd skulle erhålla besittnings- och
skatterättighet till lägenheten emot en skattelösen af 875 daler
silfvermynt, motsvarande tjugu års ränta. Sedan
skattemanna-rätten till lägenheten längre fram öfvergått på assessorn
Wadström, förklarade Kungl. Maj :t i skrifvelse till kungl,
kammarkollegium den 15. mars 1771, att bemälde skatteägare enligt be-
Hollän-
deriet på
Djurön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
