Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Hästskötseln - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. IV.
Hästskötseln.
Inledning.
e hästar, som funnos i Östergötland i början af
1800-talet, betecknas i allmänhet såsom mycket
småväxta, sällan öfver »9 qvarter bakom
sadelstället», men relativt goda. Våra backiga vägar,
ojämna åkrar och ängar, våra bergiga
betesmarker och framförallt det skjutsningsbesvär1), som
ålåg landtmannen, gjorde det fördelaktigare och
nödvändigare för honom att äga flera små hästar
än ett mindre antal stora. I Förvaltningsutskottets berättelse
för 1827 prisas emellertid »Regeringens landsfaderliga
föranstaltande att under flera veckors tid om somrarna förse Länet på
särskildta ställen med utsökt goda Hingstar från Strömsholms
Kongl. Stuteri såväl som åtskilliga privata possessionaters
omtanke i denna del».
Under tidsperioden 1829—39 voro fyra strömsholmshingstar
under 3 månader stationerade i Linköping och under åren 1840
—41 sex. Utdrag ur milorna visa, att under denna tid, 1829—41,
2,880 ston blifvit betäckta, och enligt beräkning hade ungefär
3/4 af antalet blifvit med föl. Lägges nu härtill den
omständigheten, att samtidigt på 4 andra ställen inom provinsen
tillsammans hållits 9 å 10 strömsholmshingstar och man beräknar
afkastningen efter dessa enligt enahanda grunder, så kan man
förstå, hvilken roll strömsholmshingstarna spelat.
1) I detta afseende må erinras om att hästar ständigt skulle stå
disponibla för kungs-, krono-, håll- och reservskjutsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
