Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Hästskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 243 —
sammankomst den 1/i2 1902 framlade emellertid bruksägaren
Axel Ekman i denna fråga en motion, i hvilken framhölls, att
förhållandet mellan skogsbygd och slättland icke ensamt bör
tillmätas afgörande betydelse i denna fråga, utan att äfven andra
faktorer måste anses väl så viktiga, såsom t. ex. tillgodoseendet
af ett ovanligare intresse för hästafvel. Ett sådant var enligt
motionären tillfinnandes inom Risinge gille och tog sig ofta
uttryck i uppfödande af hästar till afsalu. För afveln ha sedan
lång tid tillbaka de vid Finspongs styckebruk stationerade
hingstarna anlitats. Dessa voro till en början uteslutande af norsk
ras eller typ, men då på afsättningsorten, enkannerligen
Norrköping, ofta klagomål förnams, att de salubjudna hästarna voro
för småväxta, gjordes upprepade framställningar om
stationerandet af en tyngre hingst vid Finspong. Detta bifölls, och
man valde då ardennerrasen, som vid denna tidpunkt särskildt
uppmärksammades inom provinsen. Sällskapets ofvannämnda
beslut blef alltså en missräkning för hästvännerna inom Risingey
»ty», säger motionären, »om jag ock gärna medger att för
tillgodoseendet af traktens eget behof af brukshästar, en norsk
hingst kan vara tillräcklig, så måste jag dock på det kraftigaste
betona, att för en ort, där, i likhet med denna, intresset för
hästuppfödning är så stort och där en hel del hästar också
uppfödas för afsalu, hufvudsakligen till stadsbruk, äfven en tyngre
hingst är af behofvet och i hästafvelns intresse påkallad».
Motionen utmynnade i en hemställan, det Sällskapet ville
besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om sådant tillägg till sitt
härofvan nämnda odh af stuteriöfverstyrelsen fastställda beslut
att inom vissa uppräknade områden inom länet af skogsbygds
natur äfven ardenner och dessas typ skulle kunna bli
föremål för premiering. Denna motion gaf signalen till ett anlopp
från flera håll mot »den förhastade bestämmelsen». Kisinge
gille, som till fullo instämde i herr Ekmans yrkande, ansåg det
såsom ett lifsvillkor för hästkulturen inom sitt distrikt, att den
goda stostammen af ardennertyp också kunde få »hembära något
erkännande», och från Skärkinds och Memmings gille påvisades,
till hvilka inkonsekvenser stadgandet faktiskt redan ledt inom
dess distrikt, där tvenne intill hvarandra gränsande områden af
alldeles samma natur blifvit så olika ställda, att inom det ena
endast ardenner och inom det andra endast hästar af norsk eller
nordsvensk typ fingo premieras.
Då frågan behandlades inom Utskottet, erkände man det
berättigade i herr Ekmans motion, och desslikes att missuppfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
