Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Svinafveln - Svinskötseln på Sällskapets egendomar på 186O-talet - Komparativa utfodringsförsök - Utställningarnas vittnesbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 271 —
berättelse för 1863. Här läses: »Bland husdjuren synes vid en
jemförelse mot förr den största skilnaden ega rum med
svin-afveln, som gått framåt på ett lika förvånande som glädjande
sätt. Så ovanligt som det för ett tiotal af år sedan var, att se
väl hållna svin, med väl lagda kroppar, lika vanligt är nu
motsatsen. Till detta tillfredsställande resultat har spridningen af
de genom Hushållnings-Sällskapets försorg från England
anskaffade och på flera ställen stationerade svinkreaturen främst
bland allt bidragit.»
På Sällskapets egendomar drefs äfven vid denna tid rationell
svinafvel. I revisionsberättelsen af den 6. oktober 1860 omtalas
denna gren sålunda: »Af svinkreatur fanns för närvarande en
äldre stam, ren essexrace, bestående af l fargalt och 3 suggor,
utmärkta genom växtlighet och tidig utbildning, och synes i
kringliggande bygd, att croisering med detta svinslag lämpligen och
med stor fördel kan ske, då i flere trakter allmogen tillegnat
sig blandning af essex-racen.» Vid Haddorp hölls dessutom vid
denna tid en stam af kinesisk ras, hvilken dock ej nämnvärdt
synes hafva bidragit till »svinkreaturens goda afkomst».
»Svinens konto» visade vid ofvannämnda tillfälle en behållning af
499 rdr 15 öre, »sedan använda födoämnena blifvit behörigen
debiterade».
Af särskildt intresse att erfara är, att man redan vid denna
tid inom svingårdien experimenterade med jämförande
utfodrings-försök. Sålunda males i Utskottets berättelse för 1860:
»Såsom ett exempel på olika svinracers olika förmåga att tidigt
utveckla sig, anföres från Skärkinds och Memmings
Hushållnings-Gille, att vid Tångstad uppställdes 3 svenska och 3 kinesiska
grisar på utfodring med x/2 t :na ångkokt potatis och 3 lisp. haf
re-gröpe till hvarje svin i månaden. Vid 11 månaders ålder
slagtades alla, och befanns, att slagtvigten hos de förra var 7 och
hos de sednare 11 lisp., eller att, med en bestämd och lika
utfodring och vid samma ålder den Svenska landtracens slagtvigt
förhöll sig till den kinesiska racens såsom 7 till 11.»
Verkningar af Sällskapets och enskildas intresse för
svinuppfödning visade sig också då och då på länets
landtbruks-möten. Under det att den för fåren anslagna
prisbelöningssum-man på landtbruksmötet i Norsholm 1859 ej kunde utdelas,
användes den i stället »till ett extrapris för de utställda
svinkreaturen, hvilka bildade en jemn och god klass med många djur af
särdeles god beskaffenhet», på mötet i Boxholm prisbelöntes en
grupp af essex-ras, och i Linköping den 11. och 12. juli 1867
Svinsköt-
seln på
Sällskapets
egendomar
på 1860-
talet.
[-Komparativa utfodrings-försök.
Utställningarnas vittnesbörd.-]
{+Kompara-
tiva ut-
fodrings-
försök.
Utställ-
ningarnas
vittnes-
börd.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
