Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XI. Mejerihandteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 327 —
ingå till Förvaltningsutskottet med anhållan om dess medverkan
vid uppgörandet af förslag till sådana föreningar medelst
aktieteckning. Göstrings gille gick ett steg längre, då det påföljande
år framställde en önskan, att Sällskapet genom utsättande af
premier måtte befordra distriktsmejeriers anläggande.
Sällskapet tog fasta på detta senare uppslag och utfäste ett pris af 500
rdr rmt för det bäst skötta mejeri inom länet, som blifvit
an-lagat för användande af mjölken efter minst 40 kor från flera
särskilda ladugårdar om högst 10 kor hvardera, hvilket mejeri
bör hafva varit i gång under l års tid den 1. nov. 1862.
Sällskapets bemödanden voro emellertid förgäfves. När därför
Vikbolands gille (F. TJ. 7/io 1862) inkom med begäran om räntefria
förlagslån för understöd till distriktsmejerier svaras det nej,
visserligen i första hand af ekonomiska skäl, men äfven under
hänvisande till föregående misslyckade försök till uppmuntran.
Göstrings gille gör emellertid (28/i 1863) ännu en ansträngning
för att få »idén» tillämpad. Det hemställer hos Sällskapet att
rekvirera statsagronomen Alfred Nathorst för att inom gillena
undervisa om distriktsmejeriers anläggande och ändamålsenliga
skötsel. Denna begäran afslogs emellertid under påpekande af att
den ringa kostnad, som med en dylik åtgärd vore förenad, »ej torde
tagas i betraktande af dem, som umgås med planer att inrätta
så beskaffade mejerier». Frågan tränger emellertid till lösning,
hvarför Sällskapet vänder sig till Landstinget. Här får man
emellertid det svaret, att detta ärende i främsta rummet tillhör
länets hushållningssällskap (Skrif. 28/i 1864). På
sammankomsten den 28/i 1864 beslöt också Sällskapet slutligen att »anslå ett
belopp af 3,600 rdr rmt i ändamål att efter Förvaltningsutskottets
bepröfvande anvisas till understöd för tre ibland de
distriktsmejerier, hvilka inom viss utsatt tid anmälas och af
Förvaltningsutskottet anses böra uppfylla ändamålet och hvilkas innehafvare
ikläda sig att följa vissa föreskrifter». Dessa gingo ut på att
mejeriet skulle skötas med omsorg och så, att det blef till
verklig nytta för mindre jordbrukare i närheten och att en af
Utskottet förordnad inspektör när som helst skulle genom räkenskapen
kunna kontrollera rörelsens gång. Inom Utskottet hade
förslaget häft en varm förespråkare i Swartz, som i afgörandets
ögonblick höll ett utförligt anförande om distriktsmejeriers
inrättande, hvilket förelåg i tryck och utdelades.
De första mejerier af denna typ, som inrättades i
Östergötland och ansågos hafva fyllt måttet, anlades vid Bohyttan i
Tjällmo socken af landthushållaren Anders Petter Andersson och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
