Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIII. Skogsskötseln - Statsanslagets ökande m. m. - Ställningen på 1890-talet - De nya skogslagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 374 —
gör att samme man, som verkställer sådden, sällan får skörda.
Såningsmannen får här ligga i förlag så lång tid att, oaktadt
möjligen intresse finnes, det blir svårt för andra än med större
kapital försedda män att egna sig åt skogsodling så som den
borde bedrifvas.» Ehuru Sällskapet till fullo senterade den
anlagda synpunkten, måste det dock yrka afslag, då
skogsvårdsbudgeten för det ingående året ändock uppgick till 2,400 kronor.
Det visade sig snart, att statsmedlen, som utgingo till
skogsskötselns höjande, voro alltför njuggt tilltagna för att rätt gagna
den sak, för hvilken de voro afsedda. Därför instämde också
vårt Sällskap 1895 med sörmlänningarna i en underdånig
anhållan om en välbehöflig höjning af anslaget. Det kom då att
fördubblas.
År 1895 vidtages för öfrigt en ^organisationsförändring inom
den tjänstemannakår, som Sällskapet mobiliserat i skogsvårdens
intresse, i det att en inspektör tillsättes, under hvilken de
öfriga skogstjänstemännen och plantskolorna sortera. Den förste
innehafvaren af denna plats var extra jägmästaren O.
Peters-s o n i Åtvidaberg, och hans efterträdare blef från och med år
1903 läns jägmästaren Åke J o a c h i m s s o n.
Intresset för skogsodling synes på 1890-talet varit stadt i
stigande, att döma efter den uppgiften i Förvaltningsutskottets
ämbetsberättelse för 1899, »att på den senare 5-årsperioden
rekvi-renternas antal ökats med 75 proc. och den odlade arealen med
omkring 90 proc.». För att hos det uppväxande släktet väcka håg
för skogens vård hade också Sällskapet anordnat
skogsodlingsarbeten vid folkskolorna. Under år 1902 undervisades sålunda
vid 58 skolor 1,588 barn i skogskultur, och 1903 deltogo i arbetet
1,529 barn från 53 skolor. Men ej heller i detta
uppfostrings-arbete synes Sällskapet hafva rönt den tacksamhet, saken
förtjänar. »Inom hvarje socken», säger Förvaltningsutskottet i
sin ämbetsberättelse för 1903, »finnes sannolikt någon mark, som
lämpligen bör skogsodlas — dessvärre finnes inom många
socknar sådan till öfverflöd —och ägaren af dylik bör ju med glädje
kunna upplåta marken härtill, då han af Sällskapet erhåller fritt
frö och plantor samt genom skolbarnen fritt arbete. En
minskning i antalet rekvisitioner från skolråden borde därför
knappast vara tänkbar, men tyvärr är förhållandet sådant.»
Eedan förut har framhållits, hurusom den åsikten i
allmänhet varit rådande, att statens inblandning i den enskildes
hushållning med sin skog bör betraktas såsom olämplig. I medlet
af 1890-talet började man omfatta en annan åsikt. Den fick ett
[-Statsanslagets-]
{+Stats-
anslagets+}
ökande
m. m.
Ställningen
på 1890-
talet.
De nya
[-skogslagarna.-]
{+skogs-
lagarna.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
