Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XV. Trädgårdsskötseln - Stiftandet af Linköpings Trädgårdsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 414
Stiftandet
af
Linköpings Trädgårdsförening.
det var en trädskola han anlade, hvarutur Östergöthland och
andra delar af landet skulle kunna erhålla materialerna för sina
planteringar. Att det var enthusiasmen för denna sak och ej
begäret efter vinst, som dertill manade honom, torde man, om
ej af annat, kunna sluta deraf, att, när han, menskligt att dömma,
i förtid bortrycktes från sitt verk, hans ekonomiska ställning
befanns genom dessa hans arbeten förstörd. Frihetsåren på hans
anläggning blefvo kreiditorernas tillhörighet,»
Minnesrunans författare redogör därpå för den anläggning,
som hugfäst N:s minne. I inledningen säger han: »Såsom
annex är den lilla Skönberga socken med Söderköpings
stadsförsamling förbunden. Prestgården, likasom den lilla oansenliga
kyrkan, ligge-r der på höjden söder om kanalen, så fort man
passerat Mem och Liljesta, Jacob Bagges och Gunilla Bjelkes
bygder. Det var der på höjden — till en fortsättning och
ombildning af prestgårdens gamla täppa — Nejdel grundade sin
anläggning.» Efter att hafva vidrört de topografiska och
ekonomiska svårigheter, mot hvilka N. haft att kämpa, meddelar
författaren, »att mer än 1,000 fruktbärande träd af utmärktare
varieteter samt en rikedom af parkträd och parkbuskar utgjorde
vid häris bortgång trädskolans innehåll»1).
I afslutningen spörjer han: »Hvad skall nu blifva denna
trädskolas, denna växtsamlings öde? Skall den förfalla,
förskingras såsom en enskild mans hugskott förgår, det der för
hans samtid ingen betydelse egde! Östergöthland har ännu
ingen allmän trädskola. Känner det något behof deraf? Känna
sig dessa stora rika slätters innebyggare hafva någon pligt att
med planteringar pryda den natur, som förfädren och de sjelfva
en gång plundrat på dess skogar? Vi veta det ej. Men skulle
dessa rader komma inför någon bland dem, som i de bygderna
ifra för odling och folkuppfostran, för den förkofran, som bär
både timliga och sedliga frukter ... och de kunde i någon mån
erinra om, att Nejdels verk kan göras till uppslag för den här
ifrågavarande arten af Östergötlands odlingshistoria —
val-beläget vid kanalen såsom det är för transporter af dess alster
till olika delar af provinsen — så vore afsigten med dem vunna,
och Nejdels, odlarens, minne bevaradt.»
På allmänna sammankomsten den 28/i 1857 utsagos
bergmästaren Carl E. Sjögreen och apotekaren J. A. Holmberg att
i) N. införskref från Tyskland nya, hos oss förut ej odlade fruktsorter. De
utländska träden trifdes ej, men sedan ympar af dessa tagits och därmed
stammar i plantskolan förädlats, gick det bra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
