Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVI. Hemslöjden - Kommunikation med "landtbruksriksdagen"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 446 -
skulle läggas och få notis orn de åtgärder, andra
hushållningssällskap vidtagit i detta hänseende (F. U. 3A 1868). Halm,
in-förskrifven från Schweiz, tillhandahölls af sekreteraren,
halm-klyfvare och press anskaffades, och en skicklig lärarinna,
mamsell Pauline Nyholm från Stockholm, rekvirerades till länet för
att tillhandagå vid undervisningen. Så snart tidpunkten för
lärarinnans ankomst till provinsen af Slöjdföreningens styrelse
tillkännagifvits, annonserades kurserna i ortstidningarna,
hvarefter de, sedan anmälningar ingått, omedelbart togo sin början.
Den 23. september 1868 öppnades en kurs i Linköping och
pågick till den 19. oktober, då en andra kurs börjades i
Norrköping, hvilken afslutades den 14. november. Tillströmningen af
elever var stor, på förra stället utgörande ej mindre än 189 st.
»Sällan har väl», säger Förvaltningsutskottet i sin berättelse
för 1868, »ett försök till införande af något nytt blifvit
omfat-tadt med större intresse än detta, likasom icke heller någon
hemslöjd torde lämpa sig så väl som denna för hvarje ålder och
lefnadsförhållanden Under påföljande år var undervisningen
förlagd till Vadstena och Skeninge och förestods »med mycken
skicklighet» af en af eleverna från närmast föregående år,
mamsell Erika Wadell från Linköping.
På Sällskapets allmänna sammankomst den 28/i 1870
förelåg en motion från Hammarkinds gille, att Sällskapet skulle till
lärarinna i halmflätning anställa en mamsell Charlotta Jansson,
som hos Svenska Slöjdföreningen hade lärt sin konst, och att
för sådant ändamål anslå åt henne en årlig lön med skyldighet
för henne att inom gillesområdet meddela undervisning i
halmflätning. Utskottet hade emellertid för sin del afstyrkt
framställningen med påpekande af det olämpliga i att för ändamålet
hos Sällskapet anställa en person med fast årlig lön.
Emellertid anslogos äfven för 1870 300 rdr för uppmuntrande af
halmflätning med föreskrift, att vid sidan af undervisningen i själfva
flätningskonsten försök skulle anställas »att af vår svenska halm
kunna åstadkomma ett för nämnda industri tjenligt materiel».
Äfven från annat håll kom vid denna tid påstötning i
slöjdfrågor. Jag har redan i den allmänna historiken framhållit, att
en af kardinalfrågorna på de första »landtbruksriksdagarnas»
program var slöjden. Vid ett dylikt möte den 8. mars 1869
beslöts att till rikets samtliga hushållningssällskap rikta en
hemställan :
a) om anskaffande till folkskolorna eller, i de orter der
slöjdskolor finnas, till dessa af erforderliga ritningar, modeller och
verktyg, särdeles med afseende å den i orten gängse industri;
[-Kommunikation-]
{+Kommuni-
kation+} med
[-"landt-bruksriks–]
{+"landt-
bruksriks-+}
dagen".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
