Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drapa balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dräpa 13. XV L. 75
ok hauær han firi huggit åtta markum þæs, sum uan a til
hans; þöm taki rættær arui. §. 1. Nu dræpær fræls man
fostra, böte åtta markær þöm, sum uan atte til hans. §. 2.
Nu dræpær fræls man annöþughan, böte þrea markær
slika, sum han skal lösa mæþ, þæt æru siax markær pæn- 5
ninga ælla þrea markær uaþmala, tolf alna til öris, ælla
liughur ny tia nöt: þæn uxa, sum þrea uare hauær draghit,
þa ko, sum þrea kalua hauær burit.
XVII. Um at egh ma uitna þæn frælsa firi drap þes
annöþugha, ælla gæfþræll uarþær dræpin. io
Nu ma egh uitna þæn frælsa firi drap þæs annöþugha,
utan han dyli mæþ tolf manna eþe ælla böte, sum skilt ær.
ok egh ma hældær þæn frælsa uitna firi fostra drap. §. 1.
1. Uan (isl. van) f. 1) Van,
förmodan. 2) Äganderätt till
hemmafödd träl, trol. i afs. på
det hopp om arf eller annan
vinst, som tillkom ägaren.
-i, 5. Öfvers, tre sådana
marker, som man skall lösa
honom med [ur träldom], d. v. s.
tre vägda marker, såsom ses af
förklaringen þæt cent siax
markær pænninga. Härom och om
värdet af vadmal såsom
betalningsmedel se sid. 3a.
(i. Uaþmal (isl. vadmal, ,,no
doubt qs. vadmal" säger
CL-Vigfusson, af vad n. ylletyg,
kläde, jfr finska lånordet vaate).
7. Ny tior f. pl. (isl. nyt pl.
nytjar): Nytta; ny tia fce 1. nöt o:
nyttigt d. ä. fullvuxet fäkreatur
1. nötkreatur.
10. Gæfþræll m. Träl, som
själf gifvit sig i träldom; så
kallas äfven den, som gifvit en
annan sin egendom mot det
villkor, att den andre skall föda
honom till hans död. Schlyter
(Ordb. art. gcefþrcel) antager,
att ett dylikt egendomens
öfver-låtande i älsta tider värkligen
var förenadt med ett
öfverläni-nande af sig själf i träldom
(däremot uttalar sig dock Amira:
Altschwed. Oblig. s. 531 not,
4), men sedan detta senare af
Birger jarl blifvit förbjudet (ÆB
11), har dock det förra, som
ungefär motsvarar hvad vi i
Finland förstå med sy t n ing,
fortfarit att vara i bruk (ÆB 12).
Då i denna flocks § 2 för en
gäfträls drap stadgas böter, hvilka
voro hälften så stora som de,
hvilka erlades för en annan träls
drap, så har detta utan tvifvel
varit skrifvet fore Birger jarls
tid, men, ehuru det råkat att
kvarstå i lagen, icke blifvit
till-lämpadt på den, som i en senare
tid väl kallades, men icke
värkligen var träl (1. c.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
