Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uaþa mal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uapa mal XX. 97
gör ræt; nu uill han egh ræt gæra, þa ær ute hwuzs sakin
ok tolf markær firi þing ok fæmtir.
XXI. Um æn man sla sundær arm ælla ben a andrum,
ælla man slar annan fulla skenu, þa kunungær ær
i landinu, ælla bloþuiti. 5
Nu slar man arm ælla ben sundær a andrum, sua at
lösas baþi ænda, þæt ær full skena, þa böte, sua sum firi
skenu ær skilt. §. 1. Nu slar man annan fulla skenu, þa
kunungær ær i landinu, þa ökir han sina sak at fiuratighi
markum, sum för uar saght. Nu æn han sla bloþuiti, þa io
kunungær ær i lande, þa brytær han egh kunungx friþ,
utan han gæri þæt i kunungx garþe.
XXII. Vm æn kona slar man fulla skenu, skiutær ælla
skiuuær, slar kinpust ælla gör bloþuiti.
Nu sla kona man fulla skenu, böte firi þreia markær; 15
ælla sla kinpust, skiutær ælla gær bloþuiti, böte hænna
malsman þæt sama ælla dyli mæþ tolf manna eþe. Egh ma
kunu uitna firi akomu.
XXIII. Um æn man slar annan mæþ stäng, ælla þræll
fa skenu, ok fostre ælla man gör skenu mæþ uaþa. 20
Nu. slar man annan mæþ stäng ælla stafre, bristær
huld innan ok haldær huþ utan, þæt kalla suarta slagh;
1. þa ær ute huvuþs sakin
= sakin dömis ut 1. faldær in a
han o: han är fäld åt saken;
jfr ock Skåne L:s uttryck vara
fallin til liovutssakenna o: dömas
skyldig till saken.
2. ok [böte] tolf markær
14. Kinpustœr m. Kindpust,
örfil (sms. af kind pl. kindar,
-er 1. -i’r, isl. kind pl. kinnr, och
piistœr: slag med handen, isl.
püstr, hvilket i motsats till fsv.
ordet har radikalt r). „1
lagarna träifas kin- uti
sammansättning" Rydqvist II s. 155.
22. Suarta slagh n. 1) i VGl.
hugg 1. slag, som hvarken
medför blånad eller blodvite, så ock
i den norska Gulatingslagen; 2)
i ÖGl. slag, som medför blånad,
men ej blodvite. Schlyters
förklaring af ordets betydelse („11-
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
