Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uaþa mal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ITaf>a mal XXXI.
§. 1. Nu kæniiis kunu trulldombær ok uarþær takin uiþær
ok mæþ sannum uitnum leþt, þa hauær hon firiuærkat liui
sinu, ok hana skal stenka i hæl. Nu kænnis hænne þæt.
ok synis a bondanum ælla a hionum hans ælla a bo hans
5 sanna forgærninga, þa uæri sik mæþ þrætylftum eþe ælla
böte fiuratighi markær. Uænis hænne þön sak ok þæt ær
huarghin synt a bo hans, þa uæri sik mæþ eþe tolf manna
ælla böte þreia markær. §. 2. Nu rænir maþær man; þa
uill han öpa sik til hiälp, þa kiplaran han, þa ær þæt
io fiæþær tiught. Nu uill han löpa sik til hiälp, þa bindran
han, þæt ær ok fiæþærtiugh sak. Nu leþis þæt ran mæþ
ope ok akallan ok buþum ok buþkafla, þa ær þæt ran fult
ok fiæþærtiught; þa ær þön gærþ gild at hundraþ markum,
þæt ær höghsta ran. §. 3. Nu gær man bos ran, wrakær
l, 2. Öfvers. Tillvitas kvinna
trolldom, och varder hon gripen
på bar gärning, och [varder det
(ni. som henne tillvitas)]
värk-ligen ledt i bevis. — Märk
skrif-sättet leþt, hvarmed nysv. -dt
i pret. part. ntr,.
Öfverensstämmer; dock är det endast i högst
sällsynta undantagsfall, som den
fornsvenska ortografin häraf
besväras.
4. a bo hans o: å hans
boskap (så enl. Gloss. t. ÖGL,
däremot vill Noreen: Altschw.
Lese-buch här gifva ’bo betydelsen
,,eigentum"); ’bo n. 1) bo, 2)
egendom, 3) boskap.
o. Forgœrning f.
Förgör-ning genom trolldom eller
förgift.
9. öpa, -té (af op se
nedan r. 12, isl. øpa, got.vopjan)
vb. tr. Köpa.
9. Kipla vb. tr. Lägga kafle
i munnen på ngn, jfr i svenska
Idsm. kippel: pinne, som sättes
i munnen på föl, lam m. fl. för
att hindra dem att di: kiplaran
d. ä. kiplar han och å följ. rad
bindran = bindœr han, se i det
föreg. sid. 74b, 6.
11, 12. D. v. s. att
brottlingen på sådant sätt (mæþ ope
o. s. v.) genast efter brottets
begående ertappas och
gärningen sålunda blir bevisad. — Op
n., flit. wof, nht. wuf; äfven
(det naturligtvis alls icke
besläktade) rop fins i fsv., betydande
dels ondt rykte (isl. hröp), dels
rop (lågty. rop), Rydqvist VI.
14. Bos ran n. Våldsamt
borttagande af en annans
fäkreatur eller annan lösegendom, se
bo r. 4 här ofvan.
14. Vraka 1. vræka, pret.
vrok 1. vrak (Schlyter, Rydqvist
Is. 152 f., Noreen i Altschw.
Lesebuch s. 177) vb.tr. drifva,
bortdrifva. Lind: Rim och
vers-lemn. s. 53 tror vraka vara
yngre än vræka och att
uppkomsten af vraka kanske får
„skrifvas uteslutande på rimmets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
