37 Denna adjektiviska användning torde väl med hänsyn till deminutionen få anses naturligare och därför ock ursprungligare än det substantiviska. bruk, som möter oss i t. ex. : boulegeto, ett slags häftig dans. pendoulet, hängande prydnad, ollon. pendouleto, gunga. Refererar sig adjektivet till person, blir vid substantiveringen personen lätt bärare af handlin- gen: steget mellan gifmild och gifvare, t. ex., är ej så stort. Substantivering af här antydd art se vi i t. ex. aguset z I skärslipare | (agusa), amoulet f (amoula), i hvilka båda ord deminutionen nog äfven får tjäna som allusion på det såsom mindre gifvande ansedda skärsliparyrket (jfr mesteiret). Vidare i plounjet, vattensork (plounja). trepet, en som trippar (trepa). Liksom i franskan beteckna hithörande aflednin- gar af verb äfven det medel, genom hvilket hand- lingen utföres, stundom ock resultatet af handlingen, hvarvid i båda fallen samtidigt suffixets deminutiva. funktion kommer till synes ?. 1 8e Dictionnaire Général de la langue frangaise 8 133. Mever-Lüske Gramm. des langues rom II 8 507.