- Project Runeberg -  Studier öfver deminutiva och augmentativa suffix i modärn provençalska /
59

(1903) [MARC] Author: Gerda Östberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-au (-al) < -ale. -alis, begagnadt adjektiviskt eller substantiviskt, betecknar i provençalskan liksom i latinet samhôürig- het, likhet ete.: acrinau, takkant (acrin); bounau, god om vissa frukter (bon); cariau, älskling (car); doublau, tvåårigt får (double); draiau, stig (draio); mourtau, dödlig (mort); Margaridau, Vernegau, in- vånare i Margarido och Vernegue. Ofta finner man emellertid, att de nominala afledningarna medels -au fått en augmentativ och pejorativ betydelse; äfven kollektivbetydelsen är ofta skönjbar. Ex.: boucau, mynning, utlopp (bouco). boufau, häftig vindstöt (boufe). brancal, tjock gren (branco). brancau, den mängd frukt eller löf, som upp- bäres af en gren (branco). cabanau, gammal koja (cabano). casau, förfallet hus (caso).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 14 02:25:11 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ogprovenca/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free