68 paiard, gosse, som sofver på halm (paio). pendard, lymmel (pèndre). pifard, stor näsa (pif). pipardo, stor tunna (pipo). saussissard, tjock korf (saucisse). vilard, stadsbo (f6raktl.) (vilo). aurihard, längôrad (auriho). bounard, beskedlig (bon). brutard, mycket grof (brut). douçard, äcklig (dous). fadard, mycket fadd (fat). generousard, slösaktig (generous). grisard, gråaktig (gris). groussard, mycket tjock (gros). moulard, ytterligt mjuk (mou). moustafard, svartmuskig (Mustafa). Anm. Sidan 19 nämndes huru -ella kommit till an- vändning vid bildandet af feminina till substantiv pà -aire, -eire. Liksom i dessa fall den deminutiva betydelse- nyansen befunnits lämplig vid danandet af fomininbeteck- ningar, så tyckes i några fall den augmentativa karak- tären hafva tagits i anspråk vid bildandet af maskulina: abihard, drönare, till abiho; canard, anddrake, till cano; dindard, kalkontupp, till dindo. Såsom maskuliner till ‘dindo förekomma äfven augmentativerna dindas och dindau.