mejerihandteringens uppkomst och utweckling.
Dertill af hr H. offentligt uppmanad
förklarade derpå kyrkoherden, fil. d:r C. E.
Adlerz i Kuddby mejeriet öppnadt, nekallande
den Högstes nådiga bistånd öfwer det
gagnande företaget.
Hr A. M. Botwidson i Wittinge,
ordförande i hushållningsgillet, frambar ett tack
till de nitiste bolagsmännen, tillönskande dem
den mödans lön, som det för orten så
nyttiga företaget så wäl förtjenar. Efter
intagen supé skildes man åt från den på samma
gång animerade och högtidliga festen.
Östergötlands markegångstaxa
för år 1885. Markegångssättningen för
länet försiggick härstädes i tisdags, och
bestämdes derwid bland andra, följande pris:
A) Markegång, i enlighet med föreskriften
uti § 3 mom. 2 och 3 af k. kungörelsen
den 11 Maj 1855, angående grunderna
och sättet för markegångsprisens
bestämmande:
Ränte- och kronotionde- samt andre dermed
jemförlige persedlar:
<table>
<td>1 kubikfot hwete <td r>2:40.
<td>1 kubikfot råg <td r>1:85.
<td>1 kubikfot rågmjöl <td r>1:95.
<td>1 kubikfot korn <td r>1:75.
<td>1 kubikfot kornmjöl <td r>1:85.
<td>1 kubikfot tullmjöl, hälften råg och hälften
korn <td r>1:80.
<td>1 kubikfot hafre <td r>1:13.
<td>1 kubikfot blandkorn, af 1/3 skridt korn och
2/3 hafre <td r>1:34.
<td>1 kubikfot ärter <td r>2:45.
<td>1 centner smör <td r>70: —
<td>1 centner fläsk <td r>27: —
<td>1 centner talg <td r>26:40.
<td>1 centner humle <td r>50: —
<td>1 stycke oxe <td r>150: —
<td>1 stycke ko <td r>80: —
<td>1 stycke får <td r>9: —
</table>
B) Årspris, som enligt § 3 mom. 1 af kgl.
kungörelsen den 11 Maj 1855,
angående grunderna och sättet för
markegångsprisens bestämmande, blifwit åsatte ränte-,
kronotionde- och arrendepersedlar:
<table>
<td>1 kubikfot råg <td r>2:20.
<td>1 kubikfot korn <td r>2: —
<td>1 centner smör <td r>73:13.
</table>
C) Medelmarkegångspris för de 10 åren 1876
med 1885, som, enligt § 3 mom. 1 af
kgl. kungörelsen den 11 Maj 1855,
angående grunderna och sättet för
markegångsprisens bestämmande, blifwit åsatte
nedannämnde ränte-, kronotionde- och
arrendepersedlar:
<table>
<td>1 kubikfot råg <td r>2:54.
<td>1 kubikfot korn <td r>2:16.
<td>1 centner smör <td r>76:27.
</table>
Taxan i sin helhet kommer att söndagen
den 8 dennes kungöras i länets kyrkor.
Markegångstaxa för Kalmar län.
I den, af dertill utsedde deputerade, upprättade
markegångstaxa för år 1885 hafwa följande
pris åsatts nedannämnda artiklar:
<table>
<td>1 kubikfot hwete <td r>2:25.
<td>1 kubikfot rågmjöl <td r>1:50.
<td>1 kubikfot afrads- och kronotionde-råg <td r>1:50.
<td>1 kubikfot dito korn <td r>1:60.
<td>1 kubikfot dito spanmål, hälften råg och
hälften korn <td r>1:55.
</table>
Medelmarkegångspris för de tio åren
1876—1885 å ränte-, kronotionde- och
arrendepersedlar:
<table>
<td>1 kubikfot afrads-, kronotionde- och
arrenderåg <td r>2:55.
<td>1 kubikfot dito korn <td r>2:14.
<td>1 kubikfot dito spanmål, hälften råg och
hälften korn <td r>2:34.
</table>
Tockna baler göra wår ruin. M.
T. meddelar att balen, som i Motala i
lördags skulle gå af stapeln på Gästis, måste
inställas af brist på besökande. Endast twå
fruntimmer och ett fåtal herrar hade
infunnit sig.
De medlemmar af musikkapellet, hwilka
för ett behjertanswärdt ändamål anordnat
denna bal, förklarade ock, att detta war sista
gången de sökte bereda Motalaborna något
offentligt nöje.
Dyrbart watten är i många
hänseenden det, som i Norrköping drifwer
fabrikerna utmed stränderna af Motala ström. En
af dessa fabriker skattar t. ex. för den
wattenkraft, strömmen tillför den samma, efter
ett taxeringswärde af mer än 700.000 kr.
En annan dyrbar utgift är
ambyggnaderna. Bergsbrogruppens dambyggnad är nu
i det närmaste färdig. I detta storartade
arbete, som kräft en tid af 4 år, medan
från början 3 år beräknats att åtgå, ha 4
bolag warit intresserade nemligen, Ströms,
Bergs, Bergsbro och Holmens, af hwilka
hwart och ett bidragit med olika belopp, allt
efter den nytta, som man uträknat att
hwarje bolag skulle ha af dammen. Arbetet har
kräft 100.000-tals kr., hwilka dock med
tiden anses bli återgäldade, då genom den nu
färdiga dammen allt watten, som här
rinner fram, tillwaratages, på grund hwaraf
bolagens motorer äfwen wid lågt
wattenstånd kunna obehindrat werka.
Ett annat ej mindre storartadt
dambyggnadsarbete pågår wid Bergsbro aktiebolags
fabrik. Här har man sprängt sig djupt ned
i strömmens botten samt uppfört kolossala
granitmurar, allt för att på bästa sätt
kunna tillgodogöra sig wattenkraften. När
arbetet en gång blir färdigt, erhåller wattnet
wid sjelfwa fabriken större fallhöjd än
förut, hwarjemte man wid den ofwanför
liggande qwarnen blir mindre beswärad af
bakwatten och erhåller bättre aflopp för
detta än hwad förr warit fallet. Arbetet, som
göres för sekler och som kostar stora
summor, är sinnrikt och storartadt.
Wid Söderköpings
arbetareförenings sammanträde i söndags afton
tillkännagafs — säger N. T:s correspondent
på platsen — att sprithandelsbolagets
ledamöter skänkt sitt arvode, stort 1.100 kr., till
föreningens sjuk- och begrafningskassa. Wid
samma tillfälle uttalade föreningen sin
önskan, att föreläsningar för
arbetareföreningens ledamöter måtte komma till stånd så
snart som möjligt.
Fosters läggande å lön. Pigan
Hildrid Therese Carlson, i tjenst hos
nämndemannen A. P. Jonsson i Lilla Skonberga
Normlösa s:n, har af kronolänsmannen
Östergren häktats och införpassats till
länsfängelset för det hon i enslighet framfödt och i
hjelplöst tillstånd försatt ett barn.
Hon erkände wid polisförhöret att hon
gjort sig förtrogen med den tanken att hon
skulle, såsom hon uttryckte sig, "plåga sig sjelf"
och wid födslen genom wårdslöshet söka blifwa
af med fostret. I början af året wistades
hon hos sina föräldrar här i Linköping och
hade då blifwit hafwande. Wid
midsommartiden började misstanken att hon war
hafwande, men hon hade icke för någon, icke ens
för modern, yppat sin belägenhet.
Samma dag hon födde barnet war hon
frisk till på aftonen, då hon kände sig
illamående, hwarför hon gick ut på afträdet och
derefter in i en wedbod, der hon genast födde
barnet, hwilket kastades under golfwet till en
angränsande bod, och för öppningen wältrade
wedträn. Så fort husmodern märkte hwad
som skett, tillspordes Carlson hwar barnet låg,
men hon wägrade uppgifwa det. Husfolket
anstälde undersökning och fann det lilla
hjelplösa barnet liggande å omnämnde ställe,
wisande tecken till lif. Barnet omhändertogs
och lemnades nödig wård. Det tros att det
legat hjelplöst i wedboden i minst 10 minuter.
Enär fostret under en god stund warit
utsatt för den kalla luften, har Östergren
anhållit, att barnet måtte blifwa underfökt af
läkare, för utrönande huruwida det tagit
skada genom det hjelplösa tillstånd, hwari
modern försatt detsamma. Carlson är endast
18 år gammal. Hon afbidar nu ransakning.
Kinda kanalaktiebolag höll sin
ordinarie årsstämma å slottet härstädes den
29 Oktober. Ordförande war landshöfdingen
grefwe R. De la Gardie. Blott ett femtal
aktieegare woro närwarande.
Enligt den upplästa revsionsberättelsen ha
bolagets affärer under det gångna året
förbättrats rätt ansenligt. En tablå öfwer
bolagets trafikinkomster wisar, att dessa 1873
utgjorde kr. 28,551:65 och derefter årligen
ökades till 1877, då de uppgingo till kr.
44,715:53. På twå år nedgingo de sedan
så oerhördt, att de 1879 utgjorde blott kr.
18,947:03. Derefter började åter en
stigning inträda, så att inkomsterna 1883 utgjorde
kr. 34,595:85 och 1884 kr. 37,640. I år
har trafiken warit något mindre än
föregående år, hwarför 1885 kommer att wisa
ett något sämre ekonomiskt resultat än 1884.
Men icke dess mindre ha kunnat af årets
inkomster betalas ränta å statslånet samt den
bestämda afsättningen 1,000 kr. till
reparationsfonden. Någon amortering å statslånet
har ej gjorts sedan 1878 och kan ej heller i
år ega rum.
Utskänkningen i Waldemarswik.
På af kommunalnämnden i Ringarum i
sistlidne Augusti månad utlysta auktionen å
utskänkningsrättigheten i Waldemarswik under
nästkommande försäljningsår, stannade herr
Herman Freese för högsta anbudet, nemligen
erläggande af skatt för 7,500 kannor,
hwilket anbud antogs. Sedermera hemstälde
Freese till nämnden, huruwida han finge till
annan person öfwerlåta rättigheten. Detta
wille nämnden ej ingå på, hwadan de beslöto
att utlysa ny auktion å samma rättighet.
Öfwer detta förfaringssätt anförde
ofdföranden i kommunalnämnden S. G.
Johansson och Alfred Lindwall i
Waldemarswik beswär hos länsstyrelsen, under yrkande,
att, enär sistnämnde beslut utgjorde ett
fullständigt upphäfwande af hwad nämnden förut
samfäldt i frågan beslutat, samt Freese
förklarat, att han med sin framställning
ingalunda haft för mening att afstå från sitt
anbud, länsstyrelsen måtte förklara den hållna
auktionen gällande och Freese sålunda wara
rättmätig innehafware af
utskänkningsrättigheten ifråga.
Länsstyrelsen, som tagit handlingarna i
öfwerwägande, har genom utslag förklarat
att, enär kommunalnämnden i Ringarum
genom sitt beslut att antaga källarmästaren
Herman Freeses å utskänkningrättigheten i
Waldemarswik gjorda anbud af skatt för
7,500 kannor, hwilket beslut icke ens
uppgifwits hafwa i olaga ordning tillkommit,
med bifall till beswären upphäfwa nämndens
i Ringarums öfwerklagade beslut om ny
auktion å utskänkningsrättigheten i
Waldemarswik, samt förklarat Herman Freese berättigad
att, på grund af hans wid den skedda
auktionen gjorda och af kommunalnämnden
antagna anbud, samma utskänkningsrättighet
under nästkommande försäljningsår i laga
ordning utöfwa.
Åkerbo, Bankekinds och
Hanekinds härads domsaga skulle, som wi
förut nämnt, enligt af k. m:t meddelade
bestämmelser förenas till ett tingslag.
Åtskilliga socknar och enskilda personer i nämnda
tingslag hade sedan hos k. m:t anhållit, att
domsagan måtte fördelas i 2 tingslag. Denna
ansökan hade domhafwanden afstyrkt, men
länsstyrelsen tillstyrkt. Göta hofrätt, som i
dessa dagar förehaft frågan, har i utlåtande
till k. m:t afstyrkt bifall till ansökningen.
Östergötlands museum har, efter
anhållan af löjtnant Anton Ridderstad,
enligt beslut af den 27 sistlidne Oktober,
erhållit kongl. vitterhets-, historie- och
antiqvitetsakademiens tillstånd, att såsom deposita
få mottaga kyrkliga föremål från länets
kyrkor. Genom detta medgifwande kan
sålunta många wärderika minnen från äldre
tider måhända komma museet till godo, på
samma gång mycket kan räddas undan glömska
och förstörelse.
Ett wittne i Mecklenburgska
målet. För några dagar sedan instälde
sig å landskansliet en person, som uppgaf
sig heta Lindqwist och wara bosatt i Upsala,
samt anhöll att försträckas respengar för
befordran till sin hemort. Han uppgaf
widare, att det war han, som på bar gerning
tagit utöfwaren af det beryktade
sedlighetsbrottet i Upsala, samt att han med
anledning deraf wittnat i det mot stud. C. L.
v. Mecklenburg anhängiggjorda målet. Bland
annat hade han warit med wid
konfrontationer i Köpenhamn och derwid edligen
förklarat, att den då för honom förestälde stud.
v. Mecklenburg ej war samme person, som
den han påträffat i Upsala. Nu senast skall
han efter egen utsago ha uppehållit sig under
13 weckors tid på Ljungs egendom, der han
till en början haft något arbete, men sedan
erhållit mat och husrum utan widare
sysselsättning. Nu wille han emellertid hem
till hustru och barn, som ej wisste, hwar
han fans.
Då han fick höra att k. bfhde ej hade
några medel att för det afsedda ändamålet
disponera, önskade han, att man skulle
telegrafera till baron v. Mecklenburg i Stockholm,
men då ej heller detta kunde genom
myndighetens försorg werkställas, föll mannen i
gråt och beklagade "att han ej gjort upp
skriftligt".
Huruwida den relaterade historien om
personens roll i det Mecklenburgska målet eger
någon grund, eller om mannen möjligen
trodde sig genom en sådan berättelse lättare
få skjuts till hemorten, kunna wi ej afgöra.
Wi återgifwa derför hans uppgifter med
reservation.
Såld fabrik. Annebergs
tändsticksfabrik, tillhörig D. Heyman & Co:s
konkursbo, såldes på allmänt
borgenärssammanträde i lördags i Eksjö under hand för
omkring 100,000 kronor till ett nybildadt
bolag med styrelse i Göteborg, hwilket kommer
att betydligt utwidga den för sitt goda
fabrikat wälkända fabrikens werksamhet.
Swårt tillbud till olyckshändelse.
I onsdags middag wid 12-tiden, skrifwer N.
T., kom ett åkdon från gästgifwaregården,
förspändt med twenne hästar och kördt af
stataren Swensson från Ståthöga, farande i
rigtning mot det jernwägsspår, som skär
norra promenaden wid Ståthögawägen.
Enligt hwad uppgifwits, skola icke mindre än
tre stationskarlar hafwa warnat Swensson
att wid tillfället köra öfwer banspåret, enär
ett lokomotiv med flera wagnar höll på att
wexla in till stationen. Men warningen
åtlyddes icke, utan manade Swensson blott på
hästarne för att komma öfwer spåret, innan
lokomotivet, som gick baklänges, hunnit skjuta
den första wagnen öfwer skenorna. Följden
blef, att denna jernwägswagn törnade ihop
med åkdonet, så att detta senare splittrades.
Swensson undslapp deremot, märkligt nog,
utan skada, och äfwen hästarne blefwo i det
närmaste oskadda. Wid sammanstötningen
kastades äfwen en jernwägswagn ur spåret.
Anmärkning i dagboken. I N.
T. läses: Den 19 sistlidne Oktober kl. half
11 på natten gjordes af en resande den
anmärkning i dagboken å härwarande
gästgifwaregård, att han förgäfwes sökt hållkarlen
4 gånger samt att han blifwit illa bemött
af gästgifwaren och derför kontramanderat
den bestälda skjutsen. Af denna anledning
woro så wäl skjutsentreprenören wid
gästgifwaregården här i staden, dennes bokhållare
samt en händelsewis å gästgifwaregården wid
tillfället sig uppehållande person i onsdags
kallade inför magistraten att öfwer
anmärkningen afgifwa förklaring. Af dessa
personers utsago framgick dock, att hållkarlen
funnits tillstädes, men att den resande deremot
warit drucken och bultat hårdt på
kontorsdörren å gästgifwaregården samt fört
owäsen och att skjutsentreprenören, som warit
tillreds att gå till hwila och med anledning
af oljudet kommit från sin enskilda bostad
tillstädes, endast sagt åt den resande att han
ej finge wäsnas.
Jernwägen Wadstena—Ödeshög.
Stadsfullmägtige i Wadstena hafwa, enligt
Ö. Kur. beslutit, att staden ingår i det nya
jernwägsbolaget med Wadstena—Fogelsta
jernwäg till ett wärde af 300,000 kronor, för
hwilket belopp staden erhåller aktier och rätt
till utdelning af 2 proc. näst efter det ränta
och amortering utgått för det för byggnaden
upptagna statslånet. I den widare
utdelning, som kan uppstå, är naturligtwis staden
likstäld med öfriga aktieegare. Detta beslut
fattades utan diskussion.
Herrar komiterade hafwa uti utfärdade
kungörelser inbjudit alla dem, hwilka äro
intresserade af en jernwägsförbindelse
mellan Wabstena och Ödeshög, att för
öfwerläggning i frågan sammanträda
i
Ödeshögs tingshus nästa tisdag den 10
dennes kl. 12 middagen;
å
Nyby gästgifwaregård nästa torsdag den
12 dennes kl. 11 f. m., samt
i
Örberga skolhus fredagen den 13
dennes kl. 4 e. m.
Förfalskningarne i Hulje. Som
bekant, säger Skeninge-P., dömdes
landtbrukaren J. A. Andersson i Hulje att för
förfalskning undergå 4 års straffarbete. E,^är
mail ej hahi sig fä alldeles bekant huruwida
ett par liaallililberleckliingar a eit la>l.'pap°
per till Linköpings Follballk Woro ätt" eller
icke, siilgo namnens iniwhaswaie, (i. I. CloFs»
son rch A'. F. 'Jiilstcn i mäiib.ig" inför Ske-
ninge råölniérält beediga rätta sörbällanlxl.
Te swuru lin pa att deras namn wrvo !■;!-
falflabe.
Den sorgliga synen af »te vä fäl-
ten warande wärfäd i flackar iller rökar, ja.
Lfwen Iiggand'e onekad, möter fortfarande
öga' > hwilken "/a llug rlan Sn UCflfe" :>v=
bli omkring Wadstena, fager W.L.T, Ett
större flertal liar dock fynbarligen gjort bwad
under senare liden >»öjl:gt warit för att
rädda sill glöda »»ban sörslörelsen. .HoZ
desfe te sig ockfä si^ckaru,' te ^,,,ei> ofkadse.
Al,dra äter l,a uraktlåtit alla bemödanden
bälutiill!,!!,! säden i de starfwigt hopsatta
finkorna har swartna! pa la!lii:l! rch synei
ill! et.d.ist alilrälldbart till komposter.
^iift.'.:'.Ns.ctcr.
ii. %;l har i";» ■_' dennes fuunil god!
förttara, alt d. mlapittenv fkrlt iare! at!^!:li
K. M:! ialälid,, beförigen klasfifieerade för>
tecknitlgar ä pafloraleu i-lom stiften skall upp»
hora att wara gällande.
Mit!!!llg nfgällnoeramc:! wid lärolverket i
^ii.löpillg tager sin börjni! d!>. '., nästkom»
mande 3eceml>er !!. ,"> f. 'ii.
Prof aftägga.- f^r lediga lvrlol^rdebeställ.
ningen i Östra Ekr,lkeby rch Lillkyrle för»
samlingar den !■>, '-".) och -.'7 nästlommnude
AusöknillFstidcli till Itdiga luikoherdebe»
ställningen i ^loinstad titgär deu »'8 näst-
tolninande December.
»l>!aerw!i<llll>g^nrl)l för atjunkt^b, fattning
i historia och geografi, latinska spräket och
ulodersmäiet wid härwarande allmänna !ä-
rrwerk aflades ak fil. lic. A. ?lilsfon den
Ii,', af fil. kand. O. H. Wänerman den 10,
rch af fil. lie. F. Ljnug den -20 ststlibiw £U
tober.
Wid lommimsttlswlll i Mörlllllda och
Tweta församlingar ben l dennes erhöll koin-
miliistern P. E. Lindeberg *.in*.», komministern
P. i.'. Gabrielsson 071 och komrnimstcrn A.
P. Nisberg 7,908 röster.
Wid lyllohcldcwlll den I dennes i Hjort-
eds förfamling erhöll föreftäuillren f^r dig'-
stnmmelnstitutel cerstad.^ Johan Östberg alla
Ttockholn» nattetid. Första scenen.
Tre bröder. r>: ätenräaeu frän tt brrllt».
komma i! h^li \ pa morgrnrn cdend: ef»
wed Norrbro förbi Lejonbacken. C: t ■ r dem
kommer ni landlman frän e>< socken i lie-
land. Han har bewistal fanlma bröllop och
ar gr.iudligt btssänkt. Sinn öfwerlemuar
honom ät sig fj.!f, men stannar da o.h da
samt ser tillbaka för att sä lceta, om han
är med. När lallsia-,.! hililiiii n,idl'ör fiol
tet a: Sk,i.y/s!ast:e:! är månne» sörswuu»
nen. Man bliswer orolig, letar, kommer
i:>d till kojen, sär lär ä lwä reisoncr weta,
att en larl n:st fallit i ftrömmeu. ii;.::i
spanar förgäfwes i mörka djupet. Han syns
ej, hörs ej. (2'iiblst el! merit föreiiial, lik-
»ande en hatt. seglar pä böljorna.
A,ibra scenen Tagen efter. Policför-
hör. Tet konstateras, att landlmannen den
och dili frän fncfi:t»i den tch den föregående
natt fallit i fjön wid Sleppibron och, sa-
som icke warande simknnnig. druliiat. 3a
gar dörren upp. Ten brunknobe stiger list-
leswande i» öfwer lilsteln. Hwar lar han
»varit? Hluarifrän kommer han? — Wc!
inte, mins inte. Tior bock, att han warit
i »vattnet. Allmän bapnad. Taken synes
oförklarlig och forblifwer fa, ända tills det
tommei bud frän poliswaktloliloret i en an-
nan trakt, alt en lemligen bestänkt man ber-
stäbes 'blifwit ililcmne.d af en fiskare, hwil-
ken hittat honom i w^llnct i närheten af
Strömparterren'.
(ylbsnmdi! pä Kr,'.'berss. Branb-
kären allarmer:!de-ö i mändags kl. I! minn»
ter öfwer 4 pa lnorgonen, emedan cldowäta
uidriltit uti westra stygelbyggnnden till kiigs-
skolan ä Karlberg. Vrandkären, som efter
wib pas; 12 minuter anlänbe till platsen,
bröjbe qwar till omkril'g kl. hals 8. Ska-
ban är belybligi taket till flygeln är instör-
tabt och be lwä rfra wanliiaarna förstörda.
I flygeln inrymbeo krigsskolan-; bibliotek
och arkiu jeinte expeditionsruin m. in. i.'it>
stilliga antika mätningar samt papper i ar-
livet haswa galt ^örlombe. Bibllotelet räb-
b.^bes. ,<,!ällarwäniligen är oskadad. Huru
elben nvpkonimit, är ännu ej nub wistllet
kändl. 9,'dgon felaktighet i en mur antagen
bock wara orsakeil.
Vtt rnord har natten mellan mäuda-
o,en och tisbagen i sorl. wecka föröfwats
utanför Skanslnll. Tisdagz lliorgon kl.
half 8 räträffadc^ u>'Niligen pä land^wägen
mellan lägenheterna "Koka litet" och "3Mit-
fällan' liket af omkr. 4>> äiige stalldrängen
Iobrn Iaasfon frän egendomen Wendelsö
i Tstcrhailiuge socken. Ten mördade, soni
eflei lemuar hustru och I:ra barn. hade pä
måndagen besökt staben och befann sig, tä
morbet skedde, pä wäg till egcndomeli F.irna
i Vrännkyrka socken, för att ombestya stn
förestäende flyttning dit. Kl. 0 pä aftonen
hade han under hemwägen pä ett mindre
»värdshus, fom uvpgifwes hela Landsborg,
förtärt en kopp kaffe: man lade der ej märli
n.ägon persrn wara i Hansson? sällskap.
Hwilken timme mordet stelt är ännu obe-
kant, dä den niörbade först Tisdagsmorgo-
nen af lill Stockholm resande personer fans
liggaubc iuwib laubswägskanlen. Hans llccka
hade stannat och lrisabe 4,-_>8. C"n pojke
habe wib 7-tib.n mänbagsailoneil galt förbi
san,ma ställe, dre ben inörbade lag, och dä
sett en person ligga ber, men som pojken
trodde att mannen lagt sig att soswa ter,
säile han sig icke derwib. Intel blod syn-
tes. ber ben mörbabe lag. men som pä pla!-
sen nys; funnits ett sandupplag och det reg-
nat hl.la natten, h^be antagligen blob.'t, upp-
h'ai:öadt med wattnet, sjunkit ned i sanden.
Inga fpar synas efter brottning, ulan är
ben kiingligglllibe fanden jemn, Den mör-
både hade dött af 12 i hufwudet erhållna
knilhugg. Tel ena örat to,:r afhugget och
läg biidwib ben mörbade: bet andra habe
Lfwen stliius, fä att bet nästan haugb.' löst.
Iiiga mijjtälckta personer he.be synts i när-
heten, och nägot rop eller owäfen habe ingen
af te närmast boende hört. Te wid rolis-
förhörel närwaranbe. af hwilka flera täiibe
Johan Iansfon, intygade alt han warit en
nykter och ordemlig tar! och troddes ej ha
»är.ra rwänner. Ha» habe köpt lifsförnr»
Lenheter i stadeui da han eller >no,bel pa-
lrässo.d.s. innehade ha» hwarken pengar,
portmonnä eller planbok, men ett gammalt
"rin racls"-fpi!,b.Ilir läg i ficka», fallit en
nieeflngsfnusdofa, hwilken >oa>. fönderklämb.
Polisuuderfötnillg hölls i tisdags förmidbag
af traktens lwä lanbtpolifer.
^örtwifiadr beymt. Timmermannen
Carl Johan Gnssafsson tillfogade sig i ons-
bag? hemma i stn bostad, mr 32 Knikma-
karegatan i Stockholm med ni bila ett far
i lvilini ai den >arli,a beskaff.'iihet. alt dö-
b, a omedelbart derefler följde. Mriiun'1!
hade pä sista liden gjort il! ester fila för-
Killiilib.il känöar ekonomisk förlust 0!i stlljb
af en inträffad konliirs, och delta aufes fom
orsaken till bet förtwisliee bisilil.t.
'MartNrkronan ä? »"aniiijijjoHi»
dotter'. Medarbetaren i Ewerges T ib-
»ing Taluienilis har rolige» b!;-li>it, fom
man »vet. afflöjad, som falmonidresstrislvare.
.', fenaste innnret af 3>verigeö t idning des»
evouerns la» af I r Al.li», fem söker wäl-
!ra rä honcm stnldeu lill all l^oninaens
d.'ligl.l. Te finnas dock, in» t to, alt de!
icke ar fä helt med hl Ahlius oskuld, och
de besturtas i denna sin tro af följande fal-
monibres, skrifwet af hr Ahlin !>'!>:
0-!!-öx,,„l din 24 i!t!,,:,!st> 18',?.
Äl,
ia.1
il,.!,.
y,'t.\u
vtxt
.iv» iiifiJi sill loin ii! NU 5r en lill solNPi.l! >vi.
htm h ».'i:.:!- I.ini.i:;, all llict t,>. !ol:;i-,ll itar Inll
i N.d„ i gSr afton wib . . . sti i „>.>',.!„ii.«. |2
• ii ti i>,I och u»d, ,:il l, vi [tjttflitrten itfe fötmäubc
iuliiMa i »r«««f!«nen utan ni3B« I d»« inptl . . . .i
glrb, lä fcini/.r >ag n«tnr!i«!wis. ni i» piiii^iplrc.
ii,!i, cn bl<ord« I',>r lyltohirlni >il! laqa al,,! w d
i!,'ii!i,,.ii!i'.!i l-Si i g it en alt n.nii.i <l»lw«r |öi
lyll.ri ,1 »lluiän e,.ilai tock si,,!! w UiU btrmtt
>tMt »ii tottfj. i ull b»rr lyrlohiite» flulle i».!!.>
.-.il »ppgör» faten w«b wi>l i iicto. Sin är det icke
nu.M, att herr ti) t tierdei, tönirav fi; liir ont
rtl<c iiv.itl. In j.ie, flllljclJH orubltiflt tniti tu ,;.n.i
(c.- cli.i !.-.!!ide (inrci?, [ulttontli,!! ob.-roenbe ai,
Ijuiilta le öro lon, iläiia si q i,i, all te b!il.oa iynd«.
brctji- 'ör denne, princip. Herr lzrtohrroe» l,ao nu
!ited.« ,i!l loälj» inicllan att wib 9tib!>n6rätttti blti-
»a pliftiSl» ni' ".'U ri jämt teipä >! "cnitjvitiet
iuee.nder-ifc, et!er ett ltjfl« mininni v'i mig. hw,it>!
i.ieiliqen Iltiitt (ie med omfima 100 iconor. Iaez
lii- ciimärta, att ft.ta wiiinen finnaä i tiUtäiitiflt
ontal. och en MD »!-ll itie onöpB imw fil inll.
I. O. »hlm. '
ottef;: EitlöPwz» lö^l^iiicke.i.
Öfriga delar af landet.
Foiviläade qvi-j,or. 'i'"!.-! i ■-.
utslä
|.:.t,
.il "■-■ i l.r,
11.
1 i. frfu
1
MifvU lurvilJaa>s° l.a ej kiimuit hiis-as ■■;!;
!,.„!!,',:> , iitrin (ciiijjn ätiiui tlni :tO ,ki..ber
,le sonares ilvtrneii, ..i ilet enw'!;:iniit varit il)
å 1^ :•,•:. l.*r kall! ...:,: markon Jclvis !,^,,!
!i r.' j - i af Silo. 1-V.rfgaivn iiti-rstär nu i-j aniial
:.n ni!, -i.intii i[vi:j..nm. iv lin.:.' .1.' '.-.. uv i
i,.>treii ,',,1,111 ,,i !,!,„ !!,!. . Wu-.: >!« trolisfeil
omkomma af 1»'>!<1 och hunger.
Ett paket dynamit ]i't!r.iflaae o. o.
laml.sk:iii?listen AhUtrum i Öitfrsuml vid in-
träda i sitt inni i iteäxgi aflnn. Pakitet
!:'::,' li.i.' ) :1 kniii .'» m eti bokskåp i nimmot
...gi si. au ,!, i n".lvr.n.!::.-'. ramlat i geilfvet,
om dörren till b..kskäpe! lisida Ppi-tHt--, utati
alt ('.aketet Prsl flyttats unJan. Dtt var en-
tlasl -■■„ .in (.i nu slump hr AlilutrPm i
mr.rki?! I;..m ut märka paketet, då han skulle
hemla en l«>k o, skåpet. Ilade det oj -::
lycklig! >ki>!', kan man iörcstalla .-ii.', livad
s^.m !,'■!.:.ut iiitr:".ir.t. tlurn paktlet, som innB-
l-r.ll ■•mkring '.' skälpund dynamit, kcmmil
in i rumract, känner hr Ahlström ej. Det
är väl emellertid ej perua länkbart, att här
törelitjper n..g"t äsyfladt s\:'u-:re nidiiifrsdåu.
Snarare Iran antaga.-, att någon be»Cd:ande
glflmt [aketct i den farliga situationen. I
sådant !,:!! vittnar duck del hela om en tank-
löshet sä gr«k, alt den näistau är straffliar,
yttrar Jcmtlands Tidning.
En simpel opinionsyttring. Frän
Upsala m<l « a< i 'Fyris", att ett af stadens
minnesmärken, Karl XIV Johans hyst med
postamont, natten mellan '!,'» 4 och 5 dennas
ne!si',!iits med smuis och lera. Spaningar
efter gerningsmännen pägå.
Ett statligt bröllop firades i onslags
i Göteborg mellan grofve C. Posse och fröken
Marik Ukkson, dotter titt frihone O^nir
Dickson.
Een största konkurs, som pS se-
nastc tiden förekommit i Skaraborgs lin,
är spanm&lslianfllanden Joltau Antlt-rssonä i
SkOtde. Bevakningsbeloppen l.ir.i uppträ
till omkring 1 million, medan konkurs-
boets tillgäugar betydligt redneerat^ till
emellan •_'- och 300 tusen kronor.
KuttegSng är väckt n.ot herr A. sf.soiii
värdslös och bedräglig gältlenär, och la
vid ransakningon förekommit .-ii graverande
omständigheter, att svaranden mästi häkte
-. -1 n -^--1 t .- I ni io öenna ;■ , o:r ,, vnr>% all-
deles oväntad, liar den likväl i hela Sköfde-
tniktcn väckt en oerhörd sensation.
I telegram lill Si. Dagbl. meddelas i
onsdags nt! i anledning al grosshandlaren
J..!if!:i Anderssons transaktioner sket s-ig
pä e. in. .-agdu d..£ lUnnes broder handlan-
den Per Andersson i Sköfde. lin» var en
all ir-uit 0-'V-':" och vSnsall ni.
Ännu rnr,., graverande omständigheter
halva sedermera kommit i dagen nwt Jo-
lian Andersson.
Johan Andersson hade frän häktet till-
skrifvit m„ broder, liandlanden Per Anders-
son i Sköfde. me.) begäran, att denne skulle
undanskaffa 13,000 kronor, som han hade
ät sig anförtrodda. Brefvrt hade naturligt-
ligtvis öppnats och lästs at bevakningen,
oel, son, ci, följd ileraf blefvo penningarna
tagna i förvar. Vid underrättelsen härom
tog Per Andersson sig den 4 dennes ut'
i.ovi le i(3 roi&fl ■• i, f t. ra i; rlvir.;U:ii
hade ban alli.ssat mot Mg, innan dndc-n
följde.
Ett äktenskap som ej blef af.
Da för nägon ti.i sedan en iliun-i och en
piga i Vessinge fursamling, Hallands län.
skull.' knyta Hyiiit-ns baiiil, svarade — en-
ligt Falkenbergs Tidning — brudgummen
i sjeiha brudstolen ett tvärt nej pä pre-
stens fråga, om han ville "taga denna N.
N. till sin äkta maka".
1 tanke att det möjligen vore en fel säg-
ning upprepade kyrkoherden sin fråga. Nej
de' vill ja' inte! sa' brudgummen. Allmän
uppståndelse naturligtvis. Prosten kallade
in den tredskaude i sakristian och tillsporde
honom om orsaken. "Jo, tur sa' att ja'
'all .-ij.i ii | I t s t iilsr ]i i irä 11"
När f. d. brudgummen lemuade kyrkan.
rasade deu hängifna qvionan, som nyss
lofvat att älska honom i nöd och lust, fram
och ryckte af honom hatten, som hon gif-
vit honom, b varefter han drog af sig hand-
skar och förlösnings,ing och kastade i an-
sigtet på henne.
Och sa slutade det äktenskapet.
Kärkligt mal o nr bevärings-
mönstring. Såsom fornt omtalat-:, säger
Sk. A. hade urmakaren 8. Olsson i Önneköp
(Skåne) mideigått föreskrifna vapenöfningar,
m.n kallades dock genom felaktiga längder
t;!l mönstring 1KS2. I'a lian >>är icke iu-
fann sig, dömdes lian all bota 15 kr., hvilka
han fick aftjena med tre dagars fängelse.
1 anledning häraf yrkade Olsson ansvar å
länsmannen 0. Hnfvander för olagligt för-
sarande, men detta yrkande har afslagitfl af
häradsrätt, höft ätt och nu sist, enligt Stock-
holms Dagblad, al högsta domstolen.
Upsala domkyrk?!.. .Vi h. k. h. prin-
sessan Gugenie bar !,r domkyrkans restaure-
rande blifvit skänkt en summa af 1.000
kronor.
Studenterna cch utskänknings-
fragan i Upsala. Kärmast and anled-
ning af alt -ill studenters namn finnas ä
den stora petition, nyktsrbetsvännema i sta-
den ut!-mil:.: i.II k. befallnmgshaftaiide, haf-
va andra studenter ansett sig böra nfsrilVa
ni motpetiti. ii i svfte alt fä ill känktiings-
lideii förlängd.
1 tisdags på morgonen voro 47ö namn
tecknade a de ,„, nationssalarne och (lerc k:if-
töer nri.-ii. d:i listorna.
Bt gammalt sUsdentminiie.
liden för Ilichi tempel "as olika grader t«h
med olika benämningar ulgör et! stlie» ie
samtals- ...-Ii disknssionsämiio, hvilUH i lik-
het med politiken delat den stora allmän,
heten i tvenue motsatta I iger, allt pä grund
af dt lagstadgande, från luilkel undan-
tagen lyckas t.lilva regel, skulle det tvif-
velsntaii vara af intresse, om nägon forskare
i Kihtranj; amnea v»i!; i t:"_y: k n^ddela
livad han inhemtat angäende denna "stäng-
sellrägas" börjail och historiska utveckling.
Innan så sker <.i!l den som skrifver detta,
»tan att yttra sig för eller mot (len nya
förordningen, nr sina studentminnens rika
skattkammart framdraga ett Hut kultur-
historiskt strå til! den ifrågavarande s!ae-
A1J källa!kunderna likasom mo:.iiiskt>-
»lagtet haft sin gr.ldäider ,-vne:. pä grund
al livad skalder »el, häldatecknaie omtör-
iiiäla vut , .-ni! uiomailt t\ilVei. N.ii denna
gnidålder upphörde alt lycfcligg-.ra isveiisies
törstande allmänhet, torde ej med f»!I vis -
i., t uumera kunna åtgöras, men ;•.',! derpä
följande silfverålder ännu i början af 40-
talet fortfor att sprida filt skimmer ölver
staden al evig ungdom vid Fyra,' strand,
kunna de al den iidens siudentgeneration
Eruu q va i 'ef vande nogsamt bevittna. 1,. l
var vidSerligei, långt ifrån att Ii..c!,ii. rnph n
likasom under guldålderns dagar stodo
öppna natt som dag.'l'empe!portarne stäng-
des dä liksom nu på elt vist klockslag.
men någon nämnvärd svårighet att efter
-ugde klockslag lörskafta tig inträde med
ty åtföljande dryckesvaror existerade dock
. j. 1!varje källare cch sehweizeri egde
nemligen sina stamkunder, som efter sär-
skild öTvcrer.skorumelso med värd, öfver-
kypara eller schvveizerimamsrll fgile be-
stämda igeukänuiugssignaler, vid hvilkas
gifvande dtri- t ia ,i o. vrii.. u, ^ iaiiDs. De
äter. som ij voro dylika stamkunder eller
egde lyckan uli i laget lör tillfället ega
nägon sådan, fingo öfva sig i tålamodets
konst, nu n skördade dock för denna öfning
en, om också understundom sen. belöning.
Det gälde nemligen da att tåligt bida till
dess någon af innevarande I^ter >knlle
utsläppas. Voro de utanför stående vän-
lande ]'äpass!iga. kunde ,,,, i de 11.-ta fall
len da sig inträde. Oppositionen frän don
öppnandes sida var nemligen dä mera lam,
eltergifvande och tillmötesgående än nu
för tiden. Så tillgick det i allmänhet un-
der hvardagliga eller rättare sagdt nattliga
förhållanden. Om söndagarne stod den s. k.
teologiska vägen vanligtvis öppen.
Kom sä kopparåldern. Dennas höijan
kunna vi räkna f.än 50-talet. dii källare-
och schweizerilokalernas stängning kl. 11
e. m. började noggrannare öfvervakas. Efter
nämnde tid tick servering åt qvanärande
gäster ej ega rum, men tillätos dessa att
qvarsitta till midnatt och fö, tära b vad de
varit nog förtänksamma att förskaffa sig
före kl. 11. Klockan 12 började genom
gasens uedskrulvande det egyptiska mörkret
småningom inträda och nödga gästerna till
aftåg, ehuru några af dem vanligen sökte
förhala detta, dels genom brinnande tänd-
stickor, dels genom s. k. fyrbåkar (små-
staplar at sockerbitar öfver hvilka kognac
hälldes och påtändes).
Såsom kännetecknande lör det goda,
familjära förhållande, som vid denna tid-
punkt var radande emellan källarmästarna
oel, det as kunder, torde efterföljande lilla
''historiska" anekdot vara värd att meddelas:
Ku afton, nägot sent. dä ett sludentkotteri
var samlad! a en ut Upsalas källare, del-
tog källarmästaren, såsom han ofta plägade.
i det glada laget oeh de flitiga Ii nationerna.
Under diskussionen om den nya stängnings-
tiden var källarmästaien, ett för åtskilliga
studentgenerationer välbekant original, den
ftämste alt beskärma sig öfver, att serve-
randet af hans kunder ej tilläts fortfara
etter kl. 11. K» närvarande glad student
frågade honom då: "Vid bvad tid på morg-
iiarne fur enligt den nya förordningen ser-
verandet ät gäster ånyo taga sin början?"
"Derom stadgar sä vidt jag vet föiordnin-
gen intet", svarade källarmästaren. "I så
tull", återtog den skämtsamme interloku-
tören, "är saken hjelpt, du och vi räddade".
"Pligtskyldigast stänger du dina källardör-
rar kl. 11 och upphör med all servering,
men en och en half timme derefter, då en
ny dag redan ingått, öppnar du ånvo för
dina törstande gäster". Detta förslag be-
hågade källarmästaren väl oeh sattes redan
samma natt i verket. Vid midnatt aflägsnade
.-i;; det giada kotteriet endast för att efter
en balttimmes recreationspromenad å Aga-
tan återvända tiil den ånyo öppnade käl-
larlokalen, der mun i åtskilliga skåltal
prisade den välvilliga och tillmCtisgående
källarmästaren, som dock i sin må», mot
sin vilja, genom denna siu tjänstvillighet
bidrog deitill att i förordningen insattes
en paragraf om bestämd öppningstid för
källare och schweizerier.
Strängheten i förutnämnda stadgande om
serverings upphörande vid viss tid mildra-
des dock snart därigenom, att servering åt
enskilda sällskap tilläts etter kl. 11, ifall
polismyndigheten, d. v. s. borgmästare», der-
Ull gaf sitt bifall. Lösen för en dylik till-
ståndsresolntion utgjorde 1 riksdaler 24
skilling. Meningen härmed var naturligt-
vis den, att genom sagde föreskrift möjlig-
g."ra firandet af större festliga samqväm
eller familjehögtider utöfver den i lag be-
stämda tiden. Småningom började dock
smärre kotterier, vare sig de pokulerade
i enskildt rom eller vid ett bord i kallar-
salen, att förskaffa sig dylika tillstånds-
bevis. 11 varhelst ett studentlag var sam-
ladt och såsom ofta var fallet kände sig
ohågad t att skiljas, dä sång och pokaler
klingade som bänt och skumtet var som
gladast, väcktes vanligen vid 1 O-tiden på
altunen fråga om anskaffande af tillstånds-
resolution, sa att lagets glädje och gamman
kunde elur eget behag fortlefva oberörda
af siängiiii gstiden. Än lät man källarmä-
staren ombestyra den saken, då räkningen
för aftonens förtäring sist bland sina poster
upptog: "Borgmästareresolrjtion 1 riksdaler
2-1 skilling", eller ock. hvilket ofta inträt-
lade. "hopskramlades" inom laget de ound-
gängliga 1 och 24, bvarelter bud afsåndea
till borgmästaren med skiiltlig anhållan om
nämnde resolution. Man visste att berätta,
huru borgmästarens löneinkomster töikofra-
des genom lösen lör dessa tillstnndsbevis,
hvilka lågo färdigskrifua på lager, samt huru
d, n till sångs gångne borgmästaren måste
väelct:, lör att expediora de efter hvarandra
anländande buden. Deu kända student-
Vatidit af Sa här 1
n:.. linan.
1 nekade sig ej heller vid utsklif-de biljetter, som buden medförde, dde t. ti. etl dylik biljett, med e al namn här ordagrant afskrif-
'!!. Ur
P.oigmästarenoch Riddaren N. N.
lim 1-
,, kan Herr Borcmästaren må
... h ed ra e./iUfiiya :
oförsörjda barn? Säg mig den »ledningen, hvårföre ni hugnades
När bö,
(läst is 1
jar Distingen?
1. 10,30 e. m. N. N.
p. 5.
Stud. af Orstg. nation,
biidet en s. k. borg-
mästareresolution. 1:24 bilogas.'
Dit. vore väl att vänta att svaret på ett
dylikt biel' blifvit allt utom ett tillständs.
bevis, men den tidens Upsala tog från den
skämtsamma sida» mycket, hvaröfver man
un beskärmar sig i tal cch tryck.
Budet till borgmästaren, som på sången
mottagit nyssnämnde skrilVelse, medförde
sålunda till det väntande laget den begärda
resolutionen, men tillade dock att han fått
mera ovett, än lian någonsin förr vid dylik
eller il! nan student beskickning e, hållit.
Detta gängse skick eller rättare sagdt
oskick ii,ed utdelande af tillståndsbevis gaf
en lililie student anledning till lö,fattandet
:l en v i-a, som, först afsjungen i ett redan
dä florerande sällskap, inom hvilket den
gladare poesien företräd! svis eger sitt stam-
häll, derifiän spred sig till vidare kretsar
och slutligen a!trycktes i U] salaposten.
Här "gaf deu anledning till någon tidnings-
polemik, i det en rådman företog sig att
söka försvara tillståudsbevisen och den för
di ssa erlagda lösen.
Huruvida den lilla visan i sin ringa mån
bidrog till tillståndsresolutionernas älskat-
lande kun >j tn»d visshet sägas, me» då
det möjligen kan roa en och annan f. d.
student att återse en gammal bekant samt
intressera andra alt. läsa en år 1S.VJ för-
fattad studentvisa, som på sätt oel, vis har
sitt a 1,01 os för dagen, meddelas den hår.
En och tjugofyra.
Mel. Källarrunden af Valerius.
<poem>Alltsedan verlden skapad blef,
Sen' första skalden slog sin lyra.
Väl ingen på Parnassen klef
Och sjöng om
en och
tjugofyra.
Hvad värde dock den summan har,
Hur ofta i vår ungdomsyra
Ur laget glädjen blixtsnabbt far
Af brist på
en och
tjugofyra!
Vill du dig fröjda med en vän
Sen' du arbetat som en myra,
Glöm aldrig herr borgmästaren,
Glöm ej hans
en och
tjugofyra.
Rätt ofta man den klagan för
Att sexorna alltmer bli' dyra,
Ty utom mat och tillbehör
Behöfs ju
en och
tjugofyra!
Ja, bröder, man kan bli' befängd,
Min harm jag haft all möda styra,
Då jag betänkt att nöjets längd
Berott på
en och
tjugofyra.
Ett barn af stunden glädjen är,
Den kan man icke köpa, hyra,
Och dock vill man den sälja här
För arma
en och
tjugofyra.</poem>
