ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD N Iermvägen Fogelsta Qdeshog. Kommnnernns teckning för denna jernwägs» anläggning har nn börjat, Derom stiifwes: Frän Stoia Äl>Y: Pä kommunalstämma den 1-i dennes blef det framlagda förstaget till teckning i jernwägen Fogelsta - Ödeshög allmänt föltllstlldt. Frän denna focken l>e° gärdes en teckning af 10,0(10 kr. Frän Wälweifundll^ Pä kommunalstämma den 15 dennes bifölls enhälligt det fram- Nälda förstaget om teckning för bidrag till Fogelsta - Ödeshögs jernwäg. Det förestagna beloppet godkändes. Frän Rogslöfa: Efter en ytterst listig dis» kusston, till större delen förd mellan hrr I, Andersson i Häckenäs, borgmästaren Lager» erantz frän Nadstcna (i egenstap af hemmans» egare i focknen), K. Gustafsson pä Wstad och E. Hjeilonn pä Wilieberga, bewiljades ä den 15 dennes i och för jernwägsförstaget utlyst kommunalstämma i Rogslöfa enhälligt de af jernwägskomiterade utaf denna tom» mun äskade 8,000 kr. Heder ät de man, hwllka genom sin energi, sina sakrika och wältaliaa upplysningar bragt denna lifs» fräga för delta samhälle till ett sä lyckligt resultat! Mä nu de öfriga kommunerna i Dals och Lystngs härad, som denna fräga rör, följa Rogslöfa kloka och wackra exempel! Bränneribranden wid Stora Kullen. Förnyad rausakning hölls i tis» dags i Ödeshög inför Lystngs räiadsrält. Rättens ordförande war häradshöfding S. Koch. Säfom allmän äklagare hade infun» nit sig öfwerkonstapeln Eklund och fäfom mälsegare brandstodbolagets ombudsman kro- nofogde H. Jgberg. Bada de tilltalade, in» fpektor E. Hultberg och hr Viktor Petters- son woro personligen närwarande, den sist- nämnde biträdd af häradshöfding Fagerberg. Ätstilliga witlnen hördes. Förestända- rinnan för Hästholmens telegrafstation in- tygade, alt nägol telegram icke affändts till Jönköping dagen eflei branden, hwaremot bon ej med bestämdhet kunde erinra sig, huruwida förfrägningar angående nylt lele» gram ingått fr. Jönköping. Hustru Österberg — gift med arbetaren Österberg, som först med fadan bestämdhet pästod att han pä nat» ten selt Hullberg pä wäg till bränneriel — hördes och witlnade, alt dä hon pä nattenen gäng waknade, hon tilltalats af mannen, fom yttrat: "Se der kommer Hultberg, han kom- mer wäl för att wäcka mig". Mannen hade pä aftonen tillsagts af Hultberg att fodra kreaturen pä morgonen. Makarne hafwa »u flyttat till Finfpong. Hustrun har fornt pästätt, att hon sof hela nallen. Ännu ätstilliga wittnen hördes dock utan att kunna meddela nägra upplysningar af wigt. Ett par wittnen intygade, att bran- den famma dag, fom den inträffade, warit bekant för perfoner i Jönköping. Underrät» telfen stulle erhållits genom en ängbätsre» sande. Äklagaren företedde handlingar, be- styrkta af NotariuZ Publicus, enligt hwilka Pettersson skulle pä sitt bränneri gjort be- tydande förluster under sista aret. Mälet blef pä äklagarens begäran upp- stjulet till den 18 Januari. "Det röda skenet" kunde man i man- dags tidigt pä aftonen ä nyo iakttaga i syd- west. Tet syntes denna gäng owanligt högt uppe mot zeuith, doldt till en del af en tjock molnwägg. Statswerkets inkomster. Stats- werkets nettoöfwerfkoit frän 1881 ärs regle- ring utgör enligt uppgift af statskontoret ej mindre än 7,829.062 kronor, bwilken summa är disponibel alt tagas i beräkning wid upp- görande af stat för är 1887. Hela nettoöfwerstottel pä statswerk och myntwerk utgör 8,026,728 kr,, men dä här- ifrän afdrages en brist af 197,666 fr. er» hälles ufwannämnda belopp. H3stgötarne i Upfala. Nid latin- ssrifningen i Upfala ha följande Nndenter af östgöla nation blifwit godkände: för filofofista graden: E, W, Andersson, G. O. Andersson, I. Enattingius K. E. Engberg, I. F. H. X. Flodman, K. A. V. Grevillius, D. E. Harling, V. G. Hozelius, E. O. A. Nyman, J. N. Nilsson, N. E. K. M. Sjögreen. H. F, Södersteen, E. E. Winlerros; för teolo» gifla graden: G. R. Andersson, A. Alexan- dersson, A. A. T. Björkander, N. Enat» tingius, K. G. A. H. Eornelius, H. F. Dou- ren, I. A. A:son Frine, I. E. Hylen, E. T. Hnllinder, I. F. Holmberg, D. Johans» son, ft. A. Loflman, L. F. Westerberg. Medicinst licentiatexamen aflades wid Up» sala universitet i lördags af Albin Jonsson, östg. Teologist silosofist examen: af O. Swen- son, M. 3l-.\on Hellin och I. A. P. Bro» man, östg. Praltisk-teologisk examen af I. Ulander, östg. Iuridist-silosofisk examen af E. O. Aulin, östg. Medicinst-filososist examen af A. E. Lund» gren, östg. — Till innehafware af sil. fakultetens kungliga stipendier ha utnämnts fil. kand, M Segerstedt (för zoologi) och fil. kand. K. I. Swenerz (för statskunssap). Hstgötarne i Lund. Iuridiss siloso» fist prelimininäi-cxamen har aflagls af A. Holmcr, östg. obehagliga efterräkningar med fru Justina. Ä Adelöss marknad i Ziorra Wedbo härad den 15 September hade en dräng blifwit tillfångatagen af kronofjerdings- mannen för att föras till länsmannen och af honom "skrifwas upp" för fylleri och oljud; men innan de ankommit till waktlonloret, kom en bonde, hwilken, något berusad, ryckte drängen frän waktkarlen, fä alt den fängne kom lös och sprang sin wäg. (Inom paren» tes kan sägas, att den, som ryckte fangen lös, war en af A:s fockens rikaste bönder, hwil» len i berusadt tillständ är litet bråkig af sig.) Wid senaste tingssammanträdet i Hullaryd dömdes han till sex ntäiillders straffarbete. O» kontrollapparat för undersök» ning af eldfailiga oljor ar genom länssty- iclsen öfwerlemnad till t. f. kontrollouten, f. d. apotekaren E. A. Holm i Norrköping. Stiftsnpheter. ilonlraltsVrnft. Sedan prostembetet i Bergslags kontrakt genom förre innehafwa» ren, doktor P. I. Emmanuelssons afsteds- tagande är wordet ledigt, har bistopen dok» tor E. A. Eornelius den 21 sistl. Oktober utnämnt och föro:dnat kyrkoherden i Nistnge församling, teologie kandidaten och filosofie dokloru I. 91i. Eassel att wara kontrakts- prost inom Bergslags kontrakt. Prof sör kyrkoherdebeställningen i Värds- berg assägges den 17, 24 och 31 instundande Januari. Till adjunkt i historia, latinska språket och modersmålet wid allmänna larowerket i Lin- köping har domkapitlet den IL dennes ut» nämnt fil. kand. O. H. Wänerman. K. At:t har den 11 dennes tillätit kom» minisiern M. Wetlerling att afgä frän rum ä förstag till en ledig komministersbeställ» ning i S:t Olai församling i Norrköping. Pä föistass till kyrkoherdebeställningen i W. Eneby och Kisa har domkapitlet den 1(1 dennes uppfört: l:o) lärowerksadjunklen, d:r A. R. Alvin, 2:o) kyrkoherden A. Graneli och 3;o) komministern I. A. Nilsson. Hufwudstadcu. statsbanornas penstonsanstal- ter förfoga för närwarande öfwer betydliga belopp, Penstonsinrältningen hade nemligen wid sjolärets stut en kapitalbehälluing af 2,885,400 kr, och enkc- och pupillkassans be» hållning uppgick samtidigt till 2,773,552 kr. bada kassorna tillsammans egde sålunda en tillgäng af mer än 5'/, mill. kr. Te un- der är 1884 utgående pensionerna utgjorde i bada kassorna tillsammans endast 83,000 kr., medan deremot inkomsterna i bada kas- forna under fjoräret uppgingo till mer än tiodubbla beloppet, eller öfwer 883,000 kr. Sjelfluord. Farmacie studeranden Hugo Henrik Eonrad Davidson förkortade den !> d:s wid I l-tiden pä aftonen sitt lif i ett rum ä hotell W-t> i Stockholm genom intagande af cyankalium i ett glas porter. Kl. 10 pä- följande morgon, da städerskan kom för att wäcka honom, besans han liggande död i sin fäng. Stockholms stadsfullmäktige baf- wa wid mändagens sammanlräde bewiljat för 1886 femtiotusen kronor lill påbörjande af ett nyll reallärowerk, lika stor summa lill nybyggnad af södra lalinlärowerkel, 5,000 kronor till arbetareinstilulet, 3,000 kronor till Arbelareföreningeni föreläsnin- gar, men asflagit med 30 röster mot 35 instilnlels begäran om 2,233 kronor lill läc» kände af tillfällig brist, äfwensom asflagit extra anslag till nybyggnader för kontroll- weiket. Olyckshändelse, Murare» Eirlösou stulle den 9 dennes under arbete pa Maria- hisfen uppe i höjden flytta sig framät pä elt par smala bräder. Sä greps han as swindel eller Neg han misie, hwem wel det — och i nästa ögonblick läg han der nere, pä 60 föls djup, en blödande, kroesad massa. Der hemma wäntcide honom 4 smä barn och en trogen, älstande maka, som snart stall blifwa moder för femte gängen. Tanken er denna fattiga, men dittills lyckliga tu< milj, fom lill julgafwa fick mottaga det kros- fade liket af den fom försörjde dem, som war deras allt i alla! I sanning en hemst julgäswa! "Dagens Nyheter" ställer ett upprop lill den wälgörande allmänheten att bistå den falliga enkan. Twenne sielfmord. Den 8 dennes pä morgonen anlrässades en okänd död mans- person, hängande i elt träd i Hagaparken. Den döde, som an'ägs hafwll nppnäl! en älder af 35 är, war iklädd en blä. fliten öswerrock samt derunder en af målarfärg fläckad kort kavaj. I närheleu sans en rund- kullig, fwart bntt liggande pä marken. I fickorna anträffades endast några frnäfafer, deribland en papperslapp med nägra a»!eck- ningar jemte bokstäfwerna "E. F. E., Stock- Holm '/,, 1885", men för ösrigt ingenting, som kunde lända till upplysning om, hwil- ken den döde i lifstiden warit. — Liket efter en okänd mansperson pä- träffades den 7 dennes af bnndlanden F. W. Söderluud uti eu hage ä Engby egor i Täby socken, ej längl frän allmänna landswägen till Wallentnna socken. Personen synes hafwa fjelf ashändt sig litwel med elt pistolskott. Skjntwapne! fans liggande bredwid den döte. Nägot, som kunde angifw» hwem den döde i lifstiden warit, fans icke. Att döma ai ansigtel synes åldern hafwa warit mellan 30 och 40 är, och af kläderna tyckes mannen wara af arbetsklassen. Swensknorst "likställighet". Ut» gifterna sör Ewerige-Norges beskickningar i främmande land nppgingo 18*4 till 401,155 kronor 80 öre. Till dessa utgifter bidrog swensta statsloerket med 325,521 kronor 78 öre och norsta med 185,634 kronor 8 öre. Norfla statswerkets hela bidrag till utrikes- departementet utgjorde 187,850 kronor och swensta statswerkets 447,800 kronor. Öfriga delar af landet. En sorglig eldsolycka — skrifver en korrespondent till ''Kalmar"1 — inträffad» torsdagen den 3 dennes kl. half 8 på mor- gonen hos skomakaren Erik Svensson i Klinta af Smedby socken å Öland. Enk Svenssons bustru både kort förut gått till byn ett ärende och lemnat fyra stycken minderåriga barn ensamma hemina. Den äldste sonen Svante, som är 11 år gammal, skulle hafva tillsyn öfver do andra syskonen. Svante bar om orsaken till olyckan, berättat, att dä den yngre brodern Gustaf, 6 år gammal, skulle vid påklädsclu söka under sängen efter sina känger. lian deitilt begagnat en påtänd sping- sticka, bvarvid sänghalmen fattade eld. Svante sökte med vatten dämpa elden, men förgäf- vos, b vadan han både nog rådighet att ut- föra Gastaf och den yngste brodern Knut, endast 10 månader gammal, i förstugan, men han qvarglöuide den 3 år gamle brodern Oscar, hvilken låg i sängen. Derefter sprang Svante till närmaste granne, men vid åter- komsten, som skedde om några minuter var all räddning för barnet omöjlig, ty lågorna bröto sig ut genom fönstret. Liket hittades efter slutadt släckningsarbete på det ställe, der sängen stått, med hufvudet hvilande mot venstra armen, bvarvid högra armen var om- vriden och delvis förbränd lika som ock öf- riga delar af kroppen. Dödsfall. Den 'i, dennes afled å sin egendom i Björke socken, Elfsborgs län, f. d. riksdagsmannen i bondeståndet K. Dahl- gren, något öfver 80 år gammal. Den af- lidne var en verksam man, som inom bonde- ståndet var högt ansedd för sin fasta karak- ter och sin s!änd,gt visade sparsamhet med statens medel. Trottoarrätten. Arbetskarlen Petter Andersson dömdes i tisdags af Malmö råd- liusrätt att plikta 10 kr. för det han den 2 dennes, gående pä orätt trottoar å Östra Förstadsgatan, ej vikit undan för mötande person. Hund upptäckare af tjufgods Då en tjensteman i Upsala i söndags middag promenerade i botaniska trädgården, såg han sin hund ifrigt sysselsatt med att ur en af do stora, täta granarna framdraga ett tyg- stycke, som vid närmare påseende befanns vara eu finare bordduk. Då man med an- ledning häraf sökte under granen, påträffade man en uppbruten koffert, innehållande di- verse korta varor. Efter gjord anmälan å poliskontoret bar befunnits, att kofferten är densamma, som för en tid sodan en etter- middag bortetals Iran trottoaren utanför stadshotellets annex och tillhörde en tysk handelsresande. Ett tacksamt fält för kringströs- vande zigetuu trupper mätte vårt land vara. Ett sådant sällskap lemuade lör några da- gar sedan Malmö på väg till Tyskland efter att ha i Sverige samlat 8,000 kr. Nedbrunnet fideikommiss. Gö- teborg den 15 December. Bundsenska fidei- kommisset Holma i Brastads socken i Bo- huslän, liar i natt totalt uppbrunnit. Alla kreaturen utom några hästar blefvo inne» brända. Närmare underrättelser saknas Häktad mördare Luleå den 15 December. Till härvarande cellfängelse införpassades i gar afton hemmansegareu Carl Fredrik Sundström från Alvik för mord a sin svärfader. Brist på företagsamhet, Under denna rubrik skrifver Nya Vormlundstidnin- gtn: Längs hola Bohuslänska kusten står sillen nu i sä tjocka stim, att man ej minnes en dylik riklig förekomst af detta värdefulla iiskslag. Man anser det ej ens lönt att taga upp den i fjorden packade sillen, då lör den sillniassa, som allaredan upptagits, saknas afnämare ock kärl för in-altning, ehuru en stor del af sillen är mycket vacker. Följ- den är nn, att det me-ta, af livad som lan- gats, säljes för. som inan säger, vrakpris. Detta allt lem,,ar o,s en bedröfl g illustra- tion till den brist pä företagsamt,et och don vårdslöshet om egna intressen, som i så myc- ket karaktäriserar vart folk. Bliuru nian i tlere är erfarit tydliga tecken till en an na I- kände sillfiskeperi d. 1 ar man dock under- låtit att bereda -ig fur tillgodogörandet af hafvets skattar, ocb millioner kronor g.i der igenom förlorade lör landet. 1 Wihlborg—Wetterströmska disciplinmålet har krigshofrätten, enligt telegram tian Ystad till Skau-ka Aftonbla- det, helt ocb hållet frikänt veterinärläkaren Wetterströtn frän den honom adömda vakt- arresten. Attentat. En meddelare skrifver till Smal. Alleh.: ! Mjudehuit. beläget i Karls- lunda socken. S.dra Möre, har föröfvats ett dynamitatt.'iitat lör nägra dagar sedan, pa sa sätt att man lade dynamit under ett ny- bygdt hus med din påföljd, att alla fönstren sprungo sönder vid explosionen. Ingen ska- dades. Derefter sköts mod skarpa" skott genom do splittrade fönstren, utan att husets invånare träffades, Man misstänkte att en person, soin nian g°»orn process kommit i tvi-i med. föröfvat brottet och följ,lo spärra till dennes hem. hvarest man fann honom ocb drängen med våta stöttar. Häktningsorder äio uttärdade. — Märkvärdigt nog insjuknade deu miss- tänktes hästar följande natt ocb åtminstone en af dem har atlidit. Hafreskörd pa isen. Ä ir, te fjords egen.lom i Frändefors socken, Dal, hvarest i ln"e,t vattnet genombrutit, dainbyggnaden och 5fversvDmm.it en ,ätt betydlig areal, lie- växt med balre. hvilken genom det höga vattenståndet blifvit totalt öfversvämmart, bar man ni,, sedan vattnet sjunkit undan och fjorden blifvit il-belagd, ,a isen afinejat den del af säden, som stod r.fvi r den ■amma. f.i detta sätt bar man iiödgal ■ inlierga en rätt betydlig qvantitct. KM dylikt sätt att skörda le,fre har väl tö, ut knappast någon landtbrnkare tänkt sig. Skilda Sänder. K onuii£ Alfoiisoä liflorsakring;. Den Btti.liie konung AllVmso haöe. luruiom i fil ameiikan«k! Iiolag, låtit till högt Mnpu liflur- siik.a sig i tlere >pa„sk„ bolag. Konungens försäkring skedd' lurat lör > ar nedan 1,11 ett belopp af 500.000 frös. livar lör hittills inbca- lata omkring 50 000 lies i pren-ier. >ä all de intresserade bolag, „ komma all lida icke ,,!,.'. tydliga förluster. Kil millionär sjelfiu5r<lai-e. Tidnin- garna hafva helt nyligen inneliällit åtskilligt om eu svensk sjelfmöidare i Berlin vid namn l.ied- mann, om lians vexlandc gåtfulla PNi-tens och om den romantiska källa, livar,ir man trodde hans ymniga tillgångar lloo. ni ni. Nu läsa vi i eu tysk tidning under ofvanståemle rubrik följande hLtoria rörandn sauima person: "Testamentet efter den svenske rentieren Lied- mann som lör någon tid sedan to<r sig aldaefi i Berlin, visar nu. sedan dess innehåll blifvit kiiiidt. att den atlidne eoje en enorm förmö- genhet. Bland annat egae den atlidne ännu i Sverige två millioner kronor i bergverks»nde- !ar, bvilka äumi ligga orubbade. Hessa äro textamenterade till b-rnun eller hans der lef I eiierlVnr'l,ade I.ielmann lör hvarje månad etter konjunklurförhållaudena 80- till S^.0"0 riksmarks inkomst att törbrnka. Alla ryk en om förlorad lörmögeobei förfalla banned, lian var hypukondrisk och sinnessjuk, ocii behand- lades sedun längi-e tid tillbaka af öfVerstobslä- karen doktor liocli Bland annat va lian myc- ket vidskeplig n,,li tro.iile på andar, som för- följde honom. Han besökte ofta kyrkogården vid Belle-Alliance-Stra»se ocb gjorde ensliga promenader. Anledningen till sjeHmordet var högst egen- domlig. Vi I en promenad pä Tempelhufer- Chausséen hittade han en blvkula och en liten rund flintsten; och dela tog lian för ett tecken att han måste t,ga lifvet al s g. lian for till pistolsmeden Aeue och köpte sig tvä duell- pistoler, laddade dem med de funna föremålen: tor hem: lade sig i sängen och sköt sig med kub.n. Santliga piivatanteckningar och den ansen i ga mängden ikuld förbindelser af sina bekant,. f,,rstörde han dock dessfö,innan Till sina vänner hade baa forordnat donationer och testamenterat hela sin rikhaltiga i,varlatensk„p Medleminarne af tyska jagtkluboen, som ban äfvenledes tillhörde och tor hvilken han städse hade versat, ämna uppresa en minnessten öfver honom i Belle-AUiance-kyrkogården." HX långt den ty<ka tidnii gen. Ilvem den gåtfulla personligheten i sjelfva verket var, sy- nes man dock ann» ej hafva reda pa Att namnet Liedmann eller Lidman var antaget, torde man nämligen ta taga tor giftet, Ttt sista jjrofiininrct df Östergötlands Weckoblad förc^ ligger nu. Frän och med början af I88<> utkommer tidningen re. gelbundet hwarje fredagsmorgon. Med de utgifna profnumren hop- pas wi hafwa ådagalagt den nya tidningens plan och fnftc. De» affer — fäfom wi fornt redogjort - att utgöra en lämplig tidnings- läsning för de mindre bemedlade folkklasser inom Linköpings län och stift, hwilka ej förut haft rad att hälla nägon tidning, behand- lande ortens angelägenheter. 3Li inbjuda wördfamt den ärade allmänheten till prenumeration'. 4, FVed.igen den 18 December 188" Mci, anledning uj den [iiiiitmuDc tidningsPiennmeialionen. Alldenstund man i Diorqe förklarat sig att, i fråga cm be uppliädda swensk-norsta förwecklittMrnll, Lmna bttrakta »tqanssen af den till nästa ar snart stnndandc tidnincö- prenumerationen i Eweriae såsom en allmän opi»io!i?tittring. en buteriitg. ett plediseit for eller emot de norsta anspråken, hwilket äs- rocii will fässll för eder emot kampen för watt eget fäderneslands fortfarande natiomlla rch volitissa fjelfstäMghet! alldennnnd man i Ä^orge, säsia wi, sålunda uttalat sig, tillåta wi oh alt i fosterlandets namn härmed fästa hwars och ens nppmärkfamhel wid den wida större wigt och betydelse, som det i ar liq- qer wid walet af tidningar än nögonstn Ganska antaalig! är. att war nuwarande regerina, den Tbemplanderska, icke heller skall känna sig främmande för ett likartad! betrak» telsesätt samt i sådan händelse i förekom- mande fall söljdenligt handla och itllwägagä derefter. Enär, tidningsprenumerationens ntgäng niöjligtwis skulle pa Sweriges framlid sa- lunda kunna fä ett ganfka ödesdigert infly- tände, stygga wi icke lillbaka för alt pligt- skyldigt fästa den allmänna uppmärksamheten pä sörballand.'t. ?!atnrlig!wis göt a wi detta ined framför allt läst afscende pä tidningarna t rikets twä ftörsta städer. Tloäholnl och Götcdorli. I ösrigt wilja wi ej inga i nägra närmare ut» läggningar. Tidningarnas olika staplynnen äro allt för wäl kända, att säkerligen hwar och en saltar ett sjelsnäudigt bestut. 'liedaliionen anser sig härmed blott !>aswa infriat en allmän medhorgerlig pltgt. .vandle för öfrigt hwai och en efter egen fmak och eget lycke! ^.li jlllclälj i l)3wöwl)'>/8l!en. (I!-liif.ol.-e nr f.lklifvct.) Vit in krökning al don allmänna lands- vägen, som bugtar sig genom K:s lör.-am- ling imrr om Linköping stod för några tiotal af är sedan en liten gammal stuga, lutande till »in förgängelse. I stugan bodde, en gammal fattig gumma, sedan inånga är enka efter en statkarl. Hen- nes belsi ocb krafter voro nu undergräTda af älder >di krämpor, o, b hon ha.le intagit sängen, beredd att följa mannen och öfvergä från denna verilen och de^s sorgedal til! en annan bättre. Med sin man b.»le hon en dotter, inom församlingen allmänt nog kallad för dy,, "lagra Sigrid". Hon var också gan- ska fager, denna flicka. Kodan hunnen till ett par och tjugo ,t,-, var hon fullt utbildad. Ho I runa dragen i sitt utseende hade hon ärlt af >in lar. de blonda af si» mer. 'fil! sitt hela väsen \.\r hen föröfrigt ett natu- rens barn. fri.-k och glad, kanske till och med litat yr. Mången kallade henne m-kså för den "fagra yihittan." l.ilom oss inträda i den fattiga, bal fl ,li- tande stugan Armod K11 b„rd fattigdom möta all! par gryta v,.lare i,In ar, ett litet omäladt stolar, tugjode hela st,,! en liten solig re -..tig kanVkokare. ,ss omkring. Unna vi Sr liggand sittande ib Sidan s; km hen, gud knapj icke säga att hon llppbä uingi n att vara en "\i ådagalade hela hennes 11 deu djupaste smärta och fager ännu. »i, n ,! t v,, äu det friska naturbar, rade ei al lif orb eld, ut tiieka. lekt hennes kind »misskrmligt brdicrskad, de bekymmer och eläm !>!Nt,»ligt slog uiodior -- Sigrid, siole I,"il. ir kallt och mörkt. - Vi hafva ju i.y_- - .Möjligt lör andra •j sä. Min sista st... liredvi.i mig, Sigrid, .-■ - - Tala mamm; lägon kunde vara. di i tiggerska. Da vä: los närmaste grann: utaf dig i ch du SUIIIPI Rl)j« ,11 full d.t! d nalkas. Mamma har sjelf ofta omtalat den lör i jag . tal, fick I Vi hö! livad var atl göra? Jul' äxte Upp oell t. g tjelist Ditt h u-bondefolk ■ snart säsom dot- ter i huset. Allt lövade god t o, ii väl. un n sonen, Anders, blef din olycka. !rn belä- genhet nu vittnar derom. AUI sedan den olyckan bar jag ej tänkt pi nägot annat. Att förlofva sig med dig. som han gjorde, att låta lysa för sig "di dig — och sedan — sedan 'han beröfVat dig dit! högsta <«!> .siör>t,i värde, s!ä tipp torlofningou ocb bryta lysningen, det var en skam af honom, en stor skam, men en skam si in Återfaller pä disr. och som du tär ansvara för och bära hela ditt lif. Innan jag för alltid gar bort — oeli jag känner att mina timmar äro räk- nade -- har j,g några ord att säga dig. Under den tid jag här och der tiggde mig fram, hörde jag icko sa sällan talas om att flic- kor, bvilka fallit offer för männens lättsin- niga d. i -in lörtviilan sedermera sökt undau- rödja följderna deraf, och dervid sjeifve ofta fallit såsom dödsoffer för sin vanvettiga tanklöshet. Säkert lur också du Sigrid hört talas om sådant. I lör nu, mitt barn. du måste heligt lofra mig, att ej af någon lör- tviflan, 1 uru stor dei än ma blifva, dig 011 s dan till last . Lofv: mig det! bitti i tåtar 1 fvade S giid. oa .tadt hennes ta kunde i neka . gäl , att sa jligt, hit u det i n månde ga, bekämpa jo dylik gcrnmf. så godt hon kunde f ,r det b ii». so,u hon väntade. — Du lofv ■ r mig d t vid allt livad I eligt — da. min mor, jag lofvar det. lin stunds tystnad uppstod. Modern siöt sina ögon, liksom hon ännu hade nägot all- varligt att öfverlägga med s:i; sjelf. När hon åter uppslog ögonen skimrade hennes anletsdrag af en ovanlig glans. — Jag har ännu något att säga dig, 81- grid. Det är en hemlighet, men som jag känner att jag nu ej längre bör förtiga för dig, aldrahelst sedan du nu lofvat mig att möta din olycka med kristligt tålamod och kristlig undergifvenhet. Du har ju hört ta- las om draken, som hvilade på skatten. Du har ju det. — Nåväl, mitt barn. då jag gjort det. har jag endast talat om mig sjelf. De mån- ga år jag vandrare såsom tiggerska kring bygden, gaf man mig bär och der en all- mosa eller en slant. Mina bebof voro små. jag började att samla, Kopparslantarne för- vexhute jag i silfver och sil fre t i sedlar. Så samlade jag vecka etter vecka, manad efter månad alltid nägot. Af fruktan att mina inkomster skulle förminskas eller upphöra, dolde jag förhållandet för alla. Jag vågade ej ens nämna något därom för dig. Då jag likväl nu känner att min dödsstund närmar sig. måste jag förtro dig min hemlighet. I fa ord, vi äro icke sä fattiga som vi synas, lim du är förståndig ocb klok, kan du blicka din framtid lugnare till mötes, än du hitin- tills förestält dig. livad jag samlat, finnes in-ydt i i\un nedersta hufvudkuddon under mitt hufvud. Di jag för alltid slutit till- hopa mina ögon, tag då tillvara på den. flytta till en annan ort ocb gör dig på ett klokt sätt pengarne till nytta. Lcf for ditt barn. min goda Sigrid, uppfostra det i tukt och Herrans förmaning. Var en god och öm mor och barnet, skall säkert en gång skänka dig glädje och tillfredsställelse. Sa der ja! Nu har jag sagt allt och jag är beredd att dö! Sigrids tårar flödade ymnigt utför hennes Kn känsla af egendomligt nyfödande själ- stärkande egenskap hade dock, allt eftersom modern talade, uppstått hos henne. Hon tyckte sig vara hvarken så ensam eller så olycklig mera som förut. Modrens ort hade väckt till lif känslor, som bon ej förut eriarit. Tanken på att snart sjelf vara mor, gestaltade .-ig i pligter af både kristlig och unnsklig egenskap. Förändringen inom henne började också att stråla såsom ett nytt lif ur hennes ögon. Bedjande och välsignande sjönk bon ned vid modrens bädd. — Vi halva julafton i afton, tog modren åter till ordet. 1 morgon hafva vi juldagen. Itu skall begitva dig till julottan och bön- falla inför Christusbarnet på altartaflan om hans nåd och barmhertigbet under ditt lif. De ingifvel.-er som du da erfar, skola klara din blick lör hela ditt lif och styrka dig i de goda föresatser som nu intagit dig. Och nit. godnatt mitt barn. Jag är tiölt och behvfvcr bvjla. Julaftonen var förlo. Natten koin. Någon sömn kom d, ek icke den natten i Sigrids ög' n. Flon tänkte på modren- ord. på sin egen framtid, unn älven på den man. som forrad t hetmes kärlek. Därunder koin hon Ju! kyrka sra beslut, li.n lö 1 hvilki it- upp »ari fö, redan i tempo! alt begifva ,-ig ka-l.il eu hjertli slumrande moder i deu allmänna land: vol sol.....m det ■gående .-,.'., tilldn all Jen glans, la ,d den tiden alltid lattiga :t s g. dal, till l»l" ilen full Ijelle ■ uppfriskad n vandrade ir med kyikl» .ufcm- lljertliga lod.-uiugar , bär och dr. Vida ei ni g,10 ui kyrk- 1,1 It ,eb klut. s.i de,, l.ö,.j. ikt in plats Psalmei ibole ipji. Dpi, böjde be-öl Snart predikstolen", lian talad .en berdanie, »ni en ge! i lör dem, ein d liiiiiiUdos d>. funnit Cbrisl af en gloria i krubb.ni. Predikanten lade sina or C i;!.l''i,o' u avlutades ii 1'hristi födelse, ni uppenbarat sig' i Davids stad och sbarnetoinstralad t! de bin bland de förste som b tonade ,-in plats var Sigrid, men In n b u uado ilerför ej kyrkan, utan l„ga! -ig i stället till Anders, som äfveu rest sig upp. — Innan vi lemna kyrkan, tilltalade bon honom, önskar jag tal i vid dig. Anders -äg lit.-t öfverraska-.l och besväiad ni, men närmade sig henne. — Gif mig ,iiu hand Anders, fortfor hon, 1 Sigrids hela väsende fans något som oemotståndligt beherskade honom. Han gaf lieune sin hand. — Jag skall visa dig något, förklarade b n, som, eller den nu hållna gu 1-tjeiisten. bör tilltalande trånga fram älven till ditt hjerta. Följ ni'g! Sålunda ledde hon Anders upp till koret. Altartaflan der föreställde Christi födelse, i krubban omstrålades barnets hufvud af glo- rian. Vid sidan satt jungfru Maria, ller- darne stod o i bakgrunden. Taflan, starkt belyst af kyrkans ljus, tycktes nästan såsom lefvaude. — Betrakta detta barn. talade Sigrid. Det är guds barn. Äfveu jag bär ett barn ntider mitt hjerta. Det är ditt barn. Kan du utan samvetsförebråelse förskjuta mig, och med mig äfveu det? Anders kände sig slagen. — Lä tom oss böja våra knän inför Christus- barnet, talade Sigrid, odi bedja om barm- De böjde sina knän. livad som härunder försiggick inom Anders vela vi ej. Men underbara tankar och käns- lor måste ha genomströmmat honom, ty ganska annorlunda kände han sig. Älven han hade oekså fattat elt beslut. — Sigrid, sade han, gif mig också din hand. — livad vill du? — Följ mig! Med fasta och !> slutsamma steg förde ban henne från altaret ocb in i sakristian. Då de åter utkomrno derifrån hade predi- kanten vigt dem tillhopa och förenat dem såsom makar för hela lifvet. Med inne,lig kärlek och bängifvenhet stri- lade nu deras anleten emot hvarandra. Hjertats vackraste solsken återstrålar all- tid på sådant sätt. — Min mor ligger på sitt yttersta, ern- rade Sigrid. Kanske kan den glada under- rättelse, som jag nu har att meddela henne, rädda hennes lif. I.åtom oss hasta hem! Underrättelsen om att Sigrid och Anders blifvit förenade ocb nu stod» såsom äkta ma- kar framför henne, var för den gamla modern en så plötsligt öfverraskande hekaoch glädje, att hon med knäppta bänder vanmågtig sjönk tillbaka på sitt läger, Anders och Sigrid trodde henne ett ögonblick vara död; men ännu skulle hon en gång resa sig upp. — Mitt ljus slocknar, sade hon; ditt Si- grid tändes. Tag kudden under mitt hufvud. Den innehåller både min brudgåfva och min julgålva. Vare herrans välsignelse med eder! Efter des?a ord sjönk hon död tillbaka. På aftonen samma dag födde Sigrid en Berättelsen em livad som tilldragit sig i den fattiga stugan och emellan Anders och Sigrid gick ut i bygden och man talade en lång tid derom. Den på juldagsaftoiien födde sonen kalla- des af menige man icko så sällan för "det lilla julljuset". Då man öppnade sängkudden faun man i den en icke så liten summtt. Anders och Sigrid inköpte för beloppet en mindre hemmansdel. Genom arbete och kärlek skapade de ömse- sidigt hvarandra ett lif af lycka och glädje. Juldagen, framförallt julottan, var och för- biet' för dem alltid årets bemärkelsedag. Tidigare än nägra andra infunne de sig i kyrkan alltid medförande ljus, som de sjelfve ordnade och tände kring altartaflan. Christusbarnet hade, man skulle kanske kunna säga. nästan en större betydelse för dem. än många andra. Iichh Bref från orterna. Norrköpings-bref. Teinplar-orden. Ett tempel af denna orden bildades härstädes i lördngs afton. Det nva templet, i hvilket ingingo -2(j personer valde till sm ordlurande hr A. J. Edluudhsamt till sm 1. 1). hr Karl J. Ikrgvall. Templet hål- or sina möten hvarje måndags afton i förhyrd lokal. Prestgatan lö. J Försvunnen. Redan förut är i denna tid- ning omnämnt att skradderiarbetare» C F Al,lin försvunnit frSn staden efter att ha ifiort sig saker ti 1 en del mindre vackra handlingar. . Me",a.Ht \v"ef> ännu ej vara bekant och der- tov -vill jag tillägga följande nu bevisliga brott al nämnde Ahlm: A. som tillhörde en af här- varande jrouiltcmpUrloger, hade af densamma mottagit en mindre summa penningar att lemna till goodtemplarnes beklädnadsfond. Dessa me- del redovisade han aldiig. A. var dessutom kassalotvaltare i en inom nämnde loge bildad sparkassa. Huru stor bristen är i denna kassa kan ej ännu med bestämdhet sägas, men man tror att. din belöper sig till omkring20kronor A t ve u andra mindre vackra handlingar af A a ro uppdagade. Nagou underrättelse om hans nuvarande vi- stelseort lär amin ej erhållits. Tråu Söderköping. Trenne IVå^oi', af bvilka tveane äro tem- ligen I är-k a, och bvilka alla humle blifvit af ratt stor betydelse lör staden ocb orten, hafva sysselsatt vara oroliga hjurnor och g«ra det val delvis ännu. Den törsta eller rättare deu >,',,,,,,,,. mellan städerna, om hvilken våra läsare hört. att don i form af motion åkt in i stadslulliiiägtiges protokoller. Om vi egnat detta gamla, un återuppväckta förslag mindre uppmärksamhet än det skenbarligeu förtjent sa ar l.ulViiil.-akligaste skälet bärtill vårfasta oi- vertygelse om frågans snara, pannkakelika upp- 1 i!i:„. t: n : varligt Irycktiek .nomiska ställ- i som i vår ort. länge, rådt, uppmuntrar I detta slag. Af "landtmannapar- enligt våra "finansierers" åsigt ej ■■■ re vira att pcräkna tar teckning till bidrag aiidtiuaimeii visade sig förra gången särdeles ilvogl sinnade mot sparvägsiörslaget och hafva td nu om uagansiu annan användning för sina tyfrar de som hafva några. Af den goda dåden Norrköping bar man naturligtvis det. annalt kända, säregna tillmötesgåendet att torde • ••.nia :;tui naturligtvis -idagalagges så snärt det gäller förbindelse med grannstäderna och isynnerhet med vår. Återstår således blott för .Söderköping att ensam bygga, något hvartill staden ingalunda eger tillgångar. Huru önsk- värd! det tiu kunde vara tor orten att ega ett dylikt beoväml kommunikationsmedel med den yttre verlden, från hvilken vi. de årstider då tia 1:n är infrusen är., betänkligt isolerade. oeb ehuru man måhända borde erkänna den ärade motionärens_ irrande för vårt hastigare frnunllikrulaiule, måste man dock beklaga att frågan kom pä tapeten under nuvarande led- samma konjunkturer; ty med hvilket hopp om framgång skall bon tredje gången — under framtida, ekonomiskt lyckligare förhållanden — kunna återupptagas efter att 9:ne gånger ha gjort tiaseoV Krfareiihoten gifver svaret. Ett nytt Inu.kkMitur bar också nyligen varit på tal. Ku petitionslista, utfärdad af en re- formälskande medborgare, cirkulerade för un- derskrifters erhållande och åsyftade att förmå Norrköpings Enskilda bank bär etablera ett alilelningskontor. Om förslagets upphofsman gjort klart för sig, huruvida Sftne bankrörelser bär kunna existera eller ämnade öfverlemna denna omsorg åt vederbörande bank, känna vi ej. Idén vann emellertid inga sympatier, enär blott ett namn lärer blifvit antecknadt å listan Och dock torde den för allmänheten alltid nyttiga konkurrensen särdeles härvidlag varit önskvärd oell bchötlig — om ock omöjlig för bankerna sjelfva. Den treiije /nfiyon, som dock ingalunda är ny, utan tvertoin låtit gluuka om sig Iän°-e, är abouerandet på en bilaga till Norrköpings Tid- ningar, annonsblad för Söderköping, En och annan af "magnaterna" i närmaste landsorten bar verkligen varit mycket betänkt på att söka animera N. Tts utgifvare till ett dylikt foretag Då det emellertid synes stanna vid funderin- garna - i detta såsom i många andra fall __ tro vi oss icke ha gått saken i förväg då vi förrådt den stora hemligheten. Från Kettilstad. SlioMttjtlcn. Det är länge sedan något ännu i högre grad än ofvanståemle låtit tala om sig bland Kettilstad^ befolkning. Då de desto, detta oaktadt, visat sig ega högst ofull- ständig kännedom rörande saken i fråga, torde ett meddelande härom vara af nöden, ArlSblJ bildades, genom påtryckning af inom socknen boende för folkbildningen ifrande män. en slöjdskola för gossar och 3:ne sådana för flickor. Kör att låta alla vederfaras lika rätt, anordnades året derefter ytterligare 2:ne slöjd- skolor för gossar nemligen vid llerrsjö oeb Söderö. Emellertid visade sig snart, att det nya öfningsämnet af mången betraktades med misstro oeb ringaktning och af tlere motarbe- tades. Visserligen är det en glädje att kunna konstatera, det tlere än en, bvilka förr bekäm- pade slöjden, nu ändrat åsigt och verkar för dess bibehållande, men hos flertalet är Stäm- ningen föga annorlunda nu än förr. Efter livad man kunnat erfara äro de tyngst vägande skälen till folkets afvogbet mot slöj- den följande, bvilka det torde tillåtas en med saken ganska förtrogen sockenbo att bemöta. I to. Brist på kännedom om livad med slöj- dandet afses; 2:o. Fruktan för ökade utgifter; .'ko. Den omständigheten att slöjdundervis- ningen för gossar vid 2:nc stationer ej hittills