Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och seglarn ler, med hoppet har han knutit,
Som aldrig förr, ett innerligt förbund.
I flydda dagar fegt han bandet brutit,
Men nu det livilar på sin klippas grund.
Ej vill han rädas, om än moln sig samla
På mörknad himmel, nu så ljus, så skön!
Ej bygga tomma luftslott mer som ramla,
Men ila fram i arbete och bön.
Nog skall den Gud, som plantat i hans hjerta
Det friska mod, som manat honom ut
På okänd ban, ur forna tiders smärta
Förunna honom glädjens skörd till slut.
Om än mot qvällen åter stormen rasar,
Och mörka djupet rusar upp mot sky,
Ej mer han för dess Öppna portar fasar,
Vet, att Guds nåd är hvarje morgon ny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
