Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång. Men till sin lycka egde Sverige bönder,
som visste att rätt, ära och frihet väl äro ideela
ting, men dock värda att man dör för dem
och för sitt land. Till Sveriges lycka fans det
män, som i stormens och farornas stund ej
tvekade att gripa till sig händelsernas roder, och
som visste att styra den kurs, som fasthållen,
till sist skulle leda till räddning. Engelbrekt,
allmogemannen, och Sturarne, adelsmännen, äro
svenskhetens ljusaste gestalter i dessa mörka
tider. En lefvande tro och en aldrig svikande
förtröstan om att Gud på sistone skall gifva
den rättvisa saken seger är det fasta
underlaget för deras bedrifter. Men framgången blir
icke beständig, segrarnes frukter icke varaktiga.
Allt mörkare moln draga sig till samman.
Undergången synes förestå. Men plötsligt gripes
det redlösa fartygets roder af en yngling. Han
är af sitt folks renaste, blonda adelstyp.
Vi-kingaättlingens djärfva hug lyser fram ur hans
drag. Han lotsar genom bränningarnes faror
farkosten i hamn. Gustaf Vasa, han som
räddade sitt land från undergång, och som från
grunden murade upp den svenska staten, gaf
världen det första, glänsande beviset på hvad
svensk dådkraft är mäktig att åstadkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>