Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ver det hela en annan. Medeltidens råe
hårdhjärtade baroner böjde hufvudet för den bland
sina likar, som valde den törneströdda stig de
själfve icke förmådde gå.
Nu väcker valet möjligtvis undran; som en
sjuklig företeelse beklagas det af mången.» —
Men trots den djupa smärta, Viktor
Rydberg innerst i sitt hjärta kände öfver detta
sakernas tillstånd, skimrade dock för hans syn
strålar af hoppets sol. Det var i sådana
stunder, som han med Prometeus kunde säga:
»Jag hör i natten ljufva modersböner,
och hvarom bedja de för sina söner,
om rätt jag fattade och rätt förstod?
De bedja ej: gif gossen själfvisk lycka,
gif honom makt att kufva och förtrycka!
Nej, sucken är: gör honom stark och god!
När sol’n går upp och när hon sjunker neder,
det tågar så en här af böner ut
ur tusen bröst till kamp i mina leder
med hvita fanor, liljeprydda spjut.»
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
