Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om denna andliga samhörighet är det, som
han talar i »Biblens lära om Kristus*:
»En grundtanke i Paulus’ djupa, storartade
teosofiska åskådning (liksom äfven i
Johannes-evangeliet) är den mystiska enhet, i hvilken
andarne kunna träda och genom Kristus
verkligen träda till hvarandra, så att de »bo uti»,
lefva uti och till fullo genomtränga hvarandra,
hvar och en lefvande de öfriges lif, hvar och
en gifvande af hvad han har egendomligt och
på samma gång emottagande af de andres
egendomligheter, den högre fyllande hvad hos den
lägre brister och den lägre vardande delaktig
af den högres salighet — allt detta utan att
individualitetema upphäfvas, utan tvärtom,
genom själfviskhetens dödande, förklaras till sanna
personligheter. I sådan lifsgemenskap stå de
troende till Kristus samt genom Kristus — och
allena genom honom — till hvarandra och till
Gud. Denna enhet, detta den enes lif i den
andre, så att enhvar, som däraf är delaktig, kan
säga: jag lefver nu icke mera jag, utan en annan
(Kristus) lefver i mig — är för Paulus icke en
blott språksymbol, utan en fullständig
verklighet, ett förhållande, som trotsar förgängelsen
och innebär sin borgen för evig tillvaro. Paulus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
