Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. På Klostergården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Flickan gav henne en misstrogen blick: »Leker
tant med dockor?»
»Inte nu», svarade Karin med ett gott skratt.
»Men när jag var så gammal som du, hade jag
flera vackra dockor och lekte mycket med dem.
Låt mig nu få se dina!»
Med murrig uppsyn gick Aina uppför trappan
och öppnade dörren till sitt rum. Karin följde
efter.
»Du har ett riktigt förtjusande rum — här
måtte väl dockorna trivas. Jaså, där är dom. Vad
heter den, som ligger i sängen?»
»Adelina», svarade flickan, som började mjukna
en smula.
»Det var ett vackert sidentäcke hon har. Men
har du något vitt täcke att hölja över Adelinas
säng, när hon är uppe?»
»Det måtte väl inte behövas...»
»Jo, visst behövs det. Tänk så illa det skulle
se ut, om du inte hade ett vitt täcke över din
säng om dagarna. Du kan sy ett åt Adelina.»
»Det kan jag inte.» Och hennes min sade
ganska tydligt: »Det vill jag inte...»
»Vet du, Aina! När jag var så stor som du,
kunde jag sy på vitt håltyg med rött garn. Jag
sydde ett sådant täcke åt min käraste docka, som
hette Margareta. Du kan inte tro, hur roligt det
var, och det är inte alls svårt.»
Karin gick in i sitt rum och kom tillbaka med
ett stycke vit stramalj samt rött garn.
»Nu ska vi mäta ut hur stort stycke som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
