Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Återseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII.
ÅTERSEENDE.
Det blev en underlig vår för Karin.
Lyckligtvis var hon så upptagen, att hon ej hade mycken
tid att tänka på sina egna angelägenheter; annars
hade väl den skarpsynte disponenten märkt något
— han, som en gång sagt till sin hustru, att Karin
föreföll så onaturligt »oberörd» för att vara en
ung flicka. Fru Ebba kunde naturligtvis
ingenting märka — Karin om möjligt fördubblade sina
omsorger för den unga fruns välbefinnande och
var som alltid synnerligt plikttrogen, när det
gällde Ainas undervisning. Men kanske var det
en klang i hennes röst och ett ljus i hennes blick,
som ingen dock reflekterade över.
Ännu ett brev kom under våren från Ragnar
Kasparson; men Karin bad honom ej skriva mer
— hon ville undvika prat. I föräldrahemmet skulle
de ingenting få veta, förrän hon kom dit i början
av juli — hon ville helst själv tala om den stora
nyheten.
Vid midsommartiden kom fröken Flora för att
som vanligt vikariera för Karin. Hon föreföll
ovanligt glad och upprymd och anförtodde sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
