Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Återseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
han och hans syster fått», sade Kristian Boje. »Det
är väl därför han kan komma hem igen. Jag
lyckönskar dig, kära barn!»
Så gick hon ur den ena famnen i den andra,
och alla voro glada. Endast moderns blickar sågo
spörjande på Karin — och hon förstod.
»Ragnar har gått igenom mycket därute i det
främmande landet», sade hon. »Och Gud har fått
visa honom, att denna jordens ting äro ej nog att
göra en människosjäl trygg och lycklig.»
»Det gläder mig innerligt», sade fru Boje. »Då
kan jag med fröjd lämna dig åt honom, mitt
älskade barn.» — Och Karins blick mötte tacksamt
moderns.
»Det är väl troligt att Ragnar ej kunnat stanna
därute, även om han ej fått detta arv», fortfor hon.
»Han blev i vintras skadad vid en explosion» och
fastän han nu är återställd, skulle han knappast
orka med strängt arbete, sådant som bjudes
därute. Så är han tacksam att kunna ställa det
lugnare för sig här hemma — fastän jag får erkänna
att jag inte är glad åt rikedom och överflöd. Det
har sådant ansvar med sig. Jag hade hellre sett
att vi fått arbeta tillsammans — Ragnar och jag.»
»Var du tacksam, barn», inföll fadern. »Arbete
behöver inte fattas, även för den som fått mer än
andra av detta livets goda.»
»Åh, Karin, jag tycker du får det förtjusande»,
sade Ingrid, och hennes ögon lyste. »Skall Ragnar
köpa sig en egendom? Tala om allt vad du vet...!»
Karin skrattade hjärtligt åt systerns iver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
