Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medan lagret genomrotas för nittionionde gången och
de själfva långsamt förvandlas till historiska kuriositeter;
hela barndomen igenom omgifven af böcker, taflor,
gravyrer, konstföremål, forntidssouvenirer, musik; ett
blekt hufvudstadsbarn till sist, men framför allt, som
när ögonen voro trötta efter en lång läsning, men
fantasien ännu följde hjälten på hans äfventyr, blott, hade
att stiga ut i »skymningens af gula lyktor upplysta
Stockholm, den stora lefvande sagboken med alla sina
gator och torg, hemlighetsfulla genomgångar genom
husen och mörka, af träd och klockklang genljudande
kyrkogårdar» för att intryck och inbillning skulle iå
fast form och verklighet — en hufvudstad är i sig själf
historia och historisk kultur, landsbygden är ögonblicket,
som icke vet af det föregående, det brutala eviga
nyskapandet, medan bladen från hvarje sommar singla ned
från träden och förgås.
Därjämte är det något särskildt, som i det hela
ej sällan låter judarna visa en större tillgifvenhet för
den litterära kulturen i det land, hvari de slagit rötter,
än de andra »riktiga» innevånarna. Dessa senare kunna
förenas, kunna grunda sin förenings-, samhörighets-,
nationalitetskänsla på mycket i en viss krets af
nationellt utformade, nedärfda religiösa och moraliska
föreställningar, en viss öfverensstämmelse i stort i
karaktärer och syn på världen, en smula verklig
gemensamhet i historiska öden: detsamma som hopsluter dem,
ställer juden utanför. När denne söker det stöd, som
innehålles i känslan af hophörighet med landet, hvari
man bor och har sin verksamhet, finner han knappt
mer än en enda verklig gemensamhet att bygga på:
språket. Utan afseende på närvaro af poetisk instinkt
bör landslitteraturen såsom språkskatt för juden få en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
