Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskapets minneslista, upprättad av Thure Björkman - Brandskyddet på landsbygden, av Sven Lübeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRANDSKYDDET PÅ LANDSBYGDEN.
Årligen dödas omkring 50 människor samt minst 1.000 kreatur
och hästar genom eldsvådor, varjämte värden till omkring 50
miljoner kronor förintas genom brand. Av denna nationalförlust
kommer en betydande del på landsbygden. Redan i år (1927) ha
en mängd eldsvådor ägt rum på landet, och för ej länge sedan
kunde läsas i dagspressen, huru icke mindre än 6 lantgårdar på
en enda dag brunnit ned.
Anledningen till alla dessa eldsvådor är nog i de flesta fail,
att det allmänna och enskilda brandskyddet på landsbygden ännu
lämnar mycket övrigt att önska. Mången tänker ej på hur farligt
varje slarv med elden är. Man går in på höskullen eller
foderladan med vanlig fotogen- eller stearinljuslykta; det går i
allmänhet bra och så slappas uppmärksamheten. En dag tappar man
lyktan och så är olyckan framme. Hos en annan slocknar det
elektriska ljuset. Utan att taga reda på var felet är, sätter man in
en ny eller kanske till och med "hemmalagad" säkerhetspropp, och
så blir det åter kortslutning, som ställer till eldsvåda.
Ofta bryr man sig ej om att sota skorstenarna ordentligt utan
brinnande sotflagor flyga omkring, så att eldfarliga spån- eller
halmtak en varm och blåsig dag antändas.
Hur många lantbrukare känna till att de flesta
brandförsäkringsbolag kunna neka betala ut brandskadeersättning, om man
efter den 1 januari 1926 ej anordnar nya elektriska installationer,
så att den elektriska strömmen genom lätt tillgänglig strömbrytare
kan avkopplas, och om man ej bryter strömmen under de tider på
dygnet, då densamma ej erfordras?
Säkerligen finnas många, som ej hava någon aning om att en
trasselsudd med linolja kan självantända och ställa till med
eldsvåda. Erfarenheten visar också, att skorstensstockar ofta
uppföras på ett mycket brandf ärligt sätt: bjälkar muras in i skor
stens-stockarna, dessa muras upp på träunderlag i stället för på en
stadig stengrund och erhålla kanske ej tillräcklig tjocklek,
trävirket fästes alldeles intill murverket o. s. v.
. Flerstädes bero dessa ofta ödesdigra felaktigheter eller
förbiseenden helt enkelt därpå, att man ej tänkt på dem eller fått någon
upplysning om brandfaran och hur man bäst bör skydda sig mot
"den röde hanen".
På senare åren har emellertid påbörjats en livlig propaganda
för att söka minska de ofantliga brandskadeförlusterna. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>