Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskapets minneslista, upprättad av Arne Petterson - Skogsvård - Koks eller ved i värmeledningspannor?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOKS ELLER VED I VÄRMELEDNINGSPANNOR?
Den "svåra kris, bom vårt ’skogsbruk undergått, framdrev på
sin tid en statligt understödd propaganda för ökad användning
av ved i stället för koks och kol i värmeledningspannor.
Denna vedeldningsaktion måste ses mot bakgrunden av den
då rådande arbetslösheten. Det var nämligen främst med tanke
på att igenom ökad vedkonsumition giva skogsägarne möjlighet
att gallra ooh sköta sina skogar, som man avsåg att skapa nya
arbetstillfällen. På grund av svåri|gheten att finna avsättning för
det ofta mindervärdiga vedutfallet hade nämligen dylika sko gs
-vårdande åtgärder endast kunnat företagas i ringa .omfattning.
Men frågan har även en vidsträcktare nationalekonomisk
betydelse. De kvantitéter utländsk kol och koks, som vårt land
förbrukar, visar en alltjämt stegrad kurva. Sålunda Ökade
förbrukningen av koks enbart för hushållsändamål mellan åren 1921 och
1930 från 250,000 ton år 1921 till l.OOO.OOO ton år 1930. Framför
allt har givetvis stegringen varit märkbar i städerna, där allt
större fordran på bostädernas bekvämlighet framtvingat övergång
från ved till koks, d. v. s. från kakelugnar till
värmelednings-eldade ihius, men även på rena landsbygden har koksen vunnit på
vedens bekostnad — ja, exempel saknas ej ens på kommuner
med egna skogstillgånigar, som inmonterat kokseldade
värmeledningar i skolor m. m
Att utan vidare övergå från koks- till vedeldning i för koks
avsedda pannor visade sig emellertid svårt och ställde sig ofta
då eldningen blev mera arbetskrävande, ekonomiskt oifördelaktigt.
Men svårigheterna hade det goda med sig, att de framtvingade
konstruerandet av för ved1 lämpliga pannor och panntyper.
Det torde tyvärr ej vara allmänt bekant att vi nu äga en
hel del dylika pannor av -skilda fabrikat, som ej endast äga samma
bränntid som de kokseldade pannorna, och där alltså
arbetsåt-gången för eldningen ej är större, än vid eldning med koks, utan
att eldningen i dessa vedpannor även ställer sig billigare än
koks-eldningen.
Räknar man alltså med att 1 kbm ved i en vedipanna
motsvarar minst 3 hl. koks i en kokspanna ( i många fall torde
man komma upp till relationen 1 till 4) skulle alltså, om koksen
kostar 1: 50 per hl., veden få kosta 5:25 per kbm. för att
bränsle-kostnaden skulle bliva densamma. Den ved, som vid denna
kalkyl avses, är s. k. "pannved", d. v. s. bättre sekunda vedi Denna
ved torde kunna erhållas till ett pris av kr. 4: 50—4: 75 per kbm.,
och skulle alltså för varje uppeldad kbm. ved en vinst av 50—75
öre komma husägaren tillgodo. Då ett pris av 1: 50 per hl. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
