Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggdes, finner man i 2 Krön. 32: 2—4. Genom den rinner
ännu i dag vatten, och de finnas, som ha roat sig med att
vada genom den. Det var ett storartat ingenjörsarbete, som
Hiskia företog sig den gången.
Sedan Jerusalems förstöring år 70 e. Kr. intill våra dagar
har ingenting gjorts för att skaffa Jerusalem tillräckligt med
vatten. Turkarna kunde hämta vatten i tunnor från närmaste
byar, om man där hade något till övers, och i små lerkrukor
fingo kvinnorna hämta vatten till sina hushåll. Huvudsaken
var ju att man fick släcka sin törst. Ännu i senare tid är
det vanligt, att man i de olika möteslokalerna pålyser bön
för regn, så att vattenbristen måtte upphöra. Vattennöd är
värre än hungersnöd.
Under Englands mandatregering har Jerusalem fått vatten
från källan Ein Farah, omkring tre mil från Jerusalem. De
sista åren, då folkmängden förökats och fordringarna stigit,
blev det ändå vattenbrist. Nu har Jerusalem fått vatten från
en stor källa, Ras El Ain, som är upprinnelsen till floden
Auja, vid Jaffa, och denna källa, som eljest tömmer sig i
det vida havet, skall, hoppas man, fylla alla behov av vatten
för Jerusalems befolkning.
"Vi hava funnit vatten! — — —"
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
