Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mossarna och naturskyddet, av docenten Hugo Osvald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. RISBERGS framsynta initiativ avsatts som
skyddsområde.”
Fredandet av Skagershultsmossen är ett vackert
exempel, som borde lända till efterföljd i andra delar av vårt
land. Men det skulle vara roligt, om det också kunde lända
till efterföljd i Närke. Det skulle nämligen vara synnerligen
önskvärt att få någon fullkomligt orörd mosse — gärna
betydligt mindre än Skagershultsmossen — skyddad för
framtiden. Den skulle, om den utväljes rätt, kunna bli ett
värdefullt komplement till den storslagna Skagershultsmossen.
För visso finnes det i Örebro län en mängd naturtyper,
som äro i behov av skydd och för vilka kanske ett raskare
ingripande fordras än för mossarna. Med särskild glädje
är det man hör talas om den verksamhet, som för närvarande
utvecklas för att åt nuvarande och kommande släkten av
närkingar bevara några spridda rester av lövängens leende
behag. I fråga om lövängen är det för visso fara i dröjsmål.
Men man bör inte invagga sig i någon säkerhet
beträffande mossarna. Man skall inte tro, att det alltid finns
tillräckligt med mossar. Jag upprepar vad jag förut sagt,
att även om det finns gott om mossar nu, så är det dock
relativt få, som äro alldeles orörda, och då man erinrar sig
kristidens febrila och ofta planlösa exploatering av våra
torv-marker, bör man inte känna sig för säker för vad som kan
hända. Och då det gäller att avsätta ett reservat, är det
bättre att göra det, medan det finns något att välja på än
att vänta och nödgas ta den sista spillran.
Det är därför som jag vågar avsluta dessa rader med
att uttala en förhoppning om, att den livaktiga
naturskyddsföreningen i Örebro måtte sätta in sin unga kraft på att få
det önskemål förverkligat, som jag här tillåtit mig att
framhålla. Torvmarkerna i Närke ha både för vetenskapen och
praktiken spelat en så enastående stor roll, att man nästan
har rätt att vänta sig att där finna bevarade några
karaktäristiska och vetenskapligt värdefulla rester av de
torvmarks-typer, som finnas representerade inom landskapets gränser.
2
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
