Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimtar ur Nerikes rovfågelsvärld, av herr Erik Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smått vinglande flykt. Han har typiskt hökutseende, men
färgen är blåvit som hos fiskmåsen och de trubbiga
vingspetsarna liksom doppade i tusch. Vid någon dikesren brytes
hans lugna flykt, som en blixt slår han i marken och griper
en mus eller sork. Så höjer han sig rätt högt, och med bytet
dinglande i de bakåtsträckta klorna flyger han raka vägen
till boplatsen i vassen, dit det kan vara en mil. Långt innan
han hunnit fram, flyger en något större, brunspräcklig hök
Koismaren, kärrhökarnas sjö Foto:
P. O. Swanberg
med en tvåtonig vissling upp från en videbuske i vassen och
drar honom till mötes. Fågeln ser helt annorlunda ut, men
det är blåhökens hona. Den blåa fågeln höjer sig, den bruna
följer efter, och på en given signal låter han sorken singla
ned mot marken, men efter blott några meters fall har honan
gripit den med en skicklig vändning. Det går så fort, att
man knappast hinner fatta det, förrän honan med bytet dalar
ned i vassen. Sådan är den bild man vanligen får av den
vackra blåa kärrhöken.
Alla rovfåglar äro goda makar, men mest faller väl detta
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
