Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordkultur och naturskydd, av förste jordbrukskonsulenten fil. d:r Herman Flodkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomme. Ännu en viktig synpunkt bör beaktas vid
bedömande av jordbrukets betydelse, nämligen jordbrukets
förmåga att under en avspärrningsperiod lämna födoämnen till
hela befolkningens utkomst. Att Sveriges folk kunde
genomleva kristiden utan att svälten — med dess följder: inre
oroligheter, kroppsligt försvagande av det uppväxande
släktet, etc. — på allvar gav sig tillkänna, därför stå vi i främsta
rummet i tacksamhetsskuld till föregående generationer, som
under mödosamt arbete uppodlat och förbättrat vårt lands
åkerjord. Det är av erfarenhet styrkt, att beteskulturen under
innevarande för jordbrukets ur ekonomisk synpunkt så
ogynnsamma period är den gren av lanthushållningen, som lämnar
det i ekonomiskt hänseende relativt bästa resultatet. Härav
framgår beteskulturens stora betydelse ur enskild och
allmän synpunkt.
Våra skogar ha stor betydelse för landet. Från dem
erhålles material till byggnader etc., största delen av vårt
bränsle samt råmaterialet till träindustrien. Trävaror äro
landets förnämsta exportvara. Den årliga utförseln av
trävaror under åren närmast före kristiden uppgick till 330
miljoner kronor (år 1913), d. v. s. till mer än 2/5 av hela
exportens värde.
Med hänsyn till den stora betydelse för vårt land,
jordbruket och skogsskötseln sålunda äga, är det av största vikt,
att de kulturåtgärder, varom här talats, fullföljas, så att
näringsgrenarnas utveckling håller jämna steg med
befolkningens tillväxt.
Det är ingalunda rätt att betrakta den enskildes strävan
för jordens kultivering såsom ett utslag av krass materialism.
När odlaren under mödosamt arbete förvandlar stenbunden
fastmarksjord eller kärrmark till åker eller i annan form
kultiverar marken, utför han visserligen arbetet i främsta
rummet för att skapa skördar för sitt och sin familjs
uppehälle och för att kunna giva sina barn ett värdefullt arv.
Den står dock främmande för de känslor, som röra sig i
odlarens bröst, som tror, att det uteslutande är ekonomiska
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
