Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Älvstenar i Linde och Guldsmedshyttan, av fröken Maja Forsslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Älvstenar i Linde och Guldsmedshyttan.
Av MAJA FORSS LUND.
^-11 de förnämligaste av våra gamla minnen i naturen
jw höra älvstenarna, i Bergslagen ofta kallade
smörj-Mp* stenar, på senare tid ibland trollstenar. Deras
( historia går — i äldre bygder än våra — tillbaka
i urminnes tider: på hällar i stenåldersgravar och på talrika
hällristningar från bronsåldern äro inborrade deras
älvkvarnar eller skålgropar. Det senare namnet har börjat användas
av fornforskarna; folknamnet har i våra bygder allmänt varit
älvkvarnar. Det är i de flesta fall av människor inborrade
(med stenborr) eller inknackade (med kvarnstenshacka),
någon gång av naturen bildade gropar. 1 Ramsbergs
socken*) har man sålunda benämningen älvkvarnar (vilket ofta
säges om hela stenen) för små jättegrytor, alltså av
vattnet-utformade hål. Även i dessa i bäckar eller vid sjöstränder
belägna stenar har offrats för sjukdom, och vatten har
hämtats ur dem att tvätta de sjuka med. Smörja hålen har man
av naturliga skäl ej gärna kunnat göra.
Om våra älvstenars ålder veta vi intet och få kanske
aldrig veta något. De flesta av de socknar, vari de finnas,
sakna fornminnen — hällristningar ha ännu icke påvisats
inom Örebro län. Men borde de ändå icke ha nog mycket
att berätta om gångna tider för att anses värda att skyddas
av fornminneslagens hägnande hand? Medan vi vänta på
en kulturminneslag, eller vad den nu skall kallas!
*) Samma företeelse kan spåras i Västmanlandssocknar öster
om Ramsberg.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
