Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idegranen, av läroverksadjunkten Edw. Broddeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land och Irland. Icke mindre än 32 stycken sådana träd
med en stamomkrets av minst 9 m. äro kända från England.
Oftast är det på kyrkogårdarna de träffas. Sålunda växer
en av de största idegranarna på Tibury kyrkogård nordväst
om Southampton. Stammen mäter i omkrets 11,3 m., är
ihålig så att ”9 personer kunna stå därinne”. Ett par andra
jättar, som växa vid Hambledon och Buxted, ha enligt L o w e
en stamomkrets av 11,9 m. vardera, mätt vid en meters höjd
från marken. Priset tages dock av en idegran, som växer
vid Hampstead Marshall, några mil väster om London.
Stammen håller i omkrets något ovan marken ej mindre än 14,3
m. (diameter 4,9 m.) — lika mycket som ett boningsrum i
de modernaste husen.
Av Englands mest omtalade idegranar må nämnas
Ankerwyke-idegranen i grevskapet Middlesex vid Temsens
strandbank SO om Windsor, 9,5 m. i omkrets vid 1 meters
höjd och ännu vidare vid 2 meters höjd (10,6 m.) (vid denna
höjd var den år 1806 9,3 m.), kronans diameter 22,5 m.
Detta träd tilldrager sig engelsmännens intresse ej blott
genom sin imponerande storlek och sin ålder utan säkerligen
ännu mer genom de historiska minnen, som äro knutna till
detsamma. När kung Johan utan land genom en grym och
godtycklig regering nått därhän, att folket till slut förlorat
tålamodet, samlades ledarna, de mestadels franskättade
baronerna, och drogo med sin här från London mot Windsor
samt slogo läger på ängen Runnymede, nästan mitt emot
Windsor, på andra sidan floden. Tvärs över floden gingo
nu de livliga underhandlingarna en veckas tid, tills kung
Johan — den 15 juni 1215 — fann sig tvungen att
underskriva baronernas förut uppsatta skrift, Magna Charta, vilken
än i dag av engelska folket betraktas som dess egentliga
frihetsbrev. Ett vittne till denna historiska underskrift —
det var ren gammalt då — lever än. Det är den nämnda
alltjämt grönskande idegransjätten.
Långt senare, i ett annat århundrade, sysselsatte sig det
beskäftiga ryktet flitigt med möten, som en kung hade med
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
