Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idegranen, av läroverksadjunkten Edw. Broddeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål icke äro importerade från södern utan alltigenom av
inhemskt ursprung. Och han påpekar som anmärkningsvärt
det stora antalet fynd av idegrans-föremål i Danmark, där
man numera endast känner en enda förekomst vilda exemplar
av ifrågavarande växt, nära Vejlefjorden. — På våra bilder
syns en spann och en vackert snidad ask med skjutlock, båda
av idegran och bägge från Norge och härrörande från äldre
järnåldern.
På många ställen träffar man uppgifter om utrotande
av idegran i nyare tid. I ”Hushålls-Magasin”, 1, Skara
1762, heter det, att barrlinden ”brukas ock mycket till
bad-qvastar...; men detta modet har somligstädes utrotat detta
rara och artiga trädet”.
Denna användning av idegranen omnämnes även från
andra håll. ”Barrlindsqvistar gröna brukar Gottlänningen
at betäcka sina väggar med . . . Brukas ock mycket til
bad-qvastar”. Rothof 1762. I sin Gotländska resa 1745
berättar Linn é: ”Folket hade ett artigt maner, att betäcka
sina Wäggar med Id-qwistar, då man begynte neder ifrån
Golfvet at liksom med Spån betäcka wäggen, som genom
det mjuka Barret fick de aldrawackraste gröna Tapeter”.
Från ännu senare tid berättas hur allmogen använt idekvistar
att pryda sina boningar med vid högtidligare tillfällen. Så.
från Närike 1845 (Dybecks Runa). Särskilt vid
begrav-ningstillfällen användes den ännu, till kransar m. m.
Befolkningen på orten har berättat för mig, hur vid Filipshyttan
en stor idegran fälldes för c:a 45 år sedan för begravning i
en bondgård i byn. Ännu torgföres någon gång
idegrans-kvistar på Örebro torg, och vid min förfrågan har det
utrönts, att de härstamma från Tysslinge och Vintrosa socknar.
Före jul sistlidet år råkade jag få se i en stuga invid en av
de större förekomsterna i Närike ett helt stort fång av nyss
brutna stora idegranskvistar, alla tagna på en och samma
stora buske, som jag inspekterade. Åtskilliga kvistar lågo
då kvar på marken invid busken, ytterligare understrykande
den omilda framfarten. Professor Conwentz skriver i
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
