Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idegranen, av läroverksadjunkten Edw. Broddeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häckar och lefvande tappeter. Bären se besynnerl. ut, mogna
först det andra året. Veden är röd, ådrig, hård, ganska
slät, brukas til axlar, bogar, kannor och skedar.”
Samma arbete i förkortad form utgavs som akademisk
avhandling under Linné 1759 och trycktes år 1760:
B 1 o m s t e r K r a n t s af De allmännaste och märkvärdaste
uti N e r i k e t Befintliga wäxter hopflätader, och
Enkannerligen til underwisning för Scholæungdomen uti Örebro
utgifwen.
1 denna sällsynta bok heter det: ”Idgran wäxer nog i
Tyslinge”.
År 1831 utgav J. D. Gellerstedt, Collega Scholæ,
en Nerikes Flora. På sidan 111 läsa vi: ”Idgran.
Höker-kulla äng. Bergen vid Lannafors o. fl. st. i Thysslinge”.
Apotekaren C. O. H a m n s t r ö m fick förläggarens
uppdrag att utgiva andra upplagan 1852 av nämnda flora,
”sedan Herr Prosten Gellerstedt icke funnit det förenligt med
sina öfriga åligganden att ombesörja redaktionen af denna
nya upplaga”. Om idegranen säger han ”blommar Maj.
Skogsmark r. t. ex. Mellringe, Hökerkulla, Garphyttan och
fl. st. i Tysslinge; bergen vid Lannafors”.
I Nerikes Flora av Carl H a r t m a n, 1866,
upprepas den föregående florans uppgifter med uteslutning av
Hökerkulla. Den skulle alltså på denna av
Närike-botanister-na så flitigt besökta växtlokal redan ha utrotats vid denna
tid — sannolikt genom nyodling.
I Botaniska Notiser 1886 lämnar naturvetenskapliga
föreningen ”Hedera” vid Karolinska läroverket ”Spridda
bidrag till Nerikes flora”. Där läses om idgranen:
”Qviss-bro: Svartå (A. Jensen)”.
Hur är det i våra dagar ställt med idegranens förekomst
i Närike? Jag kan naturligtvis endast svara för vad jag
själv känner härom, och den kunskapen är mycket bristfällig.
Men ett av ändamålen med denna uppsats är, att det skulle
till mig strömma in uppgifter om såväl planterade som
fram
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
