Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De röda näckrosorna på Tiveden och deras skyddande, av f. disponenten fil. d:r Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med fastställande av höga böter vara nödvändig. Frågan
hade jag redan förut med både jurister och
naturvetenskapsmän diskuterat, och det hade därvid visat sig att densamma
icke alls var lättlöst. Professorerna Wittrock och Nathorst
ansågo nödvändigt att icke blott de röda näckrosorna erhöllo
skydd, utan att detta utsträcktes till samtliga näckrosor i hela
sjön. Motiveringen härför låg i den alltjämt pågående
hybridiseringen, som gjorde det i högsta grad önskvärt att
växtplatsen i dess helhet bleve fredad. För fridlysning
fordrade lagen emellertid i vanliga fall att området skulle vara
inhägnat, men sjön var för stor att omgivas med
gärdes-gård och låsta grindar. Icke heller kunde det gärna komma
i fråga att enligt ett av professor A. G. Nathorst till mig
framställt förslag omgiva näckrosgrupperna med
vanprydande pallissader. Någon skyddslag fanns ännu icke.
Slutligen låg en svårighet däri, att Fagertärn sedan gammalt var
en dammsjö och att bruksbolaget ej kunde avhända sig rätten
att förfoga över vattenståndet. Efter mycket förhandlande,
varvid den dåvarande regeringen även under hand
besvärades, fick jag slutligen min ansökan om fridlysning av
Konungens Befallningshavande i Örebro län beviljad. Med
tacksamhet gå mina tankar till landshövdingen, fil. d:r
Theodor Nordström, som, själv i sin ungdom
naturvetenskapsman, med stort intresse handlade detta skyddsärende
och bragte det till önskat slut. Resolutionen, som är daterad
den 29 april 1905, innehar i skyddshistoriskt hänseende
platsen som det första dokument, genom vilket ett
naturminnesmärke i Sverige blivit officiellt fredat. Man har ock
tillagt den omständigheten betydelse, att åtgärden grundade
sig på förslag, utgånget från jordägarens sida. Det var den
väg, som naturskyddsvännerna den tiden hoppades på och
ansågo som den bästa för åstadkommande av skydd åt våra
många naturmärkvärdigheter. Beträffande nu särskilt
Fagertärn var det nödvändigt att jordägaren var av sakens
genomförande intresserad. Eljes skulle nog skyddet blivit ganska
illusoriskt. Det var också hög tid att det kom till stånd.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
