Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bägarlavar. Ett litet kapitel om små ting, av skriftställaren Severin Schiöler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De röda, iögonfallande frukter pöslaven består sig med,
äro karaktäristiska för en särskild grupp bland lavarna. Till
denna höra bl. a. fingerlaven, Cl. digitala, vars låga,
vit-grönt pudrade, i kanten fingrade bägare jämte de tämligen
stora, grötia eller blekt orangegula fjällen ofta massvis
flockas på murknande virke eller basen av gamla stubbar i
våra skogstrakter. Det är en liten färgkonstnär, denna lav.
’Och man får leta efter maken till de praktstycken den kan
åstadkomma, när den höljer sig i sina små, men ofta ymniga,
förnämt cinnoberröda frukter. En tredje bägarlav ur samma
grupp är den på torr mark, hällar och block vanliga, men
inte fullt så sällskapliga kochenill-laven, Cl. coccifera. Dess
frukter äro liksom pöslavens stora och klumpiga samt en
aning gällare i tonen än fingerlavens. Och bägarne äro låga,
breda, grovt tillyxade, med grov, skrovlig bark, som hos en
varietet delvis upplöser sig i gryniga groddkorn. Som hos
»oräknade andra bägarlavar händer det inte så sällan, att den
gamla bägaren med tiden blir uttjänt och behöver föryngras,
eller hotar att drunkna i omgivande mossor och behöver
förlängas. Vad är då naturligare för en bägarlav än att stapla
en ny bägare ovanpå den gamla? Den nya bägaren
framväxer då från den gamlas brädd, mera sällan från dess
botten. Laven ”prolifierar”, som termen lyder. En av mina
bilder visar en grupp sådana från bägarens botten
”proli-fierande” cochenill-lavar. I bakgrunden skymtar en stor,
med klumpiga frukter prydd bägare.
Övriga bägarlavsgrupper ha bruna frukter, där sådana
över huvud utbildas, eller någon gång bleka. Det senare är
huvudsakligen fallet inom en liten grupp, som bl. a.
omfattar den mycket allmänna stubblaven, Cl. botrytes. I vårt
land finns knappast en enda murknande barrträdsstubbe,
.som inte ger husrum åt åtminstone några stycken av denna
lav. Till sitt yttre är den eljest rätt oansenlig. En föga
mer än centimeterhög podetie, blekt halmgul eller grågrön,
utan bägare, men ofta med ett par korta grenar upptill,
alltid uppbärande en liten klump av små kupiga, bleka frukter.
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
