Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ås på Närkesslätten, av läroverksadjunkten Arvid Bergdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slätten begränsas i söder av den skarpt framträdande
förkastningsbrant som drager fram strax söder om
Vrets-torp, Hallsberg, Tarsta och Tångsäter. En halv mil
sydväst om Hallsberg, just där landsvägen från Tomta tar sig
opp på Äsbromon, har denna brant benämningen Kleven
(Klevsbacken).
När den smältande iskanten stod någonstans över
Åsbro-mon, forsade en mäktig isälv fram under istäcket genom
Klevens pass. Detta ligger på omkring 125 m. Isfronten
slutade i öppna havet, som där nådde upp till c:a 140 m.
över nuvarande havsyta och täckte även bergplatån norr om
Tisaren, så att icke ens en ö där stack opp. Ät väster höjde
sig på andra sidan Tripphultssjön några berg, Bratthäll o. a.,
över vattenytan. Söder om Tisaren stucko Kolslättsbergen
opp som en i väster-öster utsträckt ö, 1,5 mil lång och intill
60 å 65 m. hög.
Redan vid denna tid, för omkring nio och ett halvt
årtusende sedan, blev en vägbana tillrättalagd över Kleven.
Se vi oss nu omkring i backen, finna vi dock ingen
rullstensås. Inom det brantaste området märkes en lucka i
åsen på 1,5 km. Men detta betyder ej detsamma som brist
på isälvsgrus. Grustagen vid vägen ett stycke opp i backen
lämna bevis härför. Materialet finns alltså, men någon
ås-byggnad har icke kommit till stånd, tack vare den starka
stigningen och det trånga passet. Gruset ligger utspritt i
jämna fält.
Från Hallsbergs köping (50 m. ö. h.), som ligger på
denna rullstensås, stiger åsen oavbrutet upp mot
Klevsbacken, till en början svagare, sydväst om Tomta allt
starkare, till den verkliga branten börjar på omkring 105 m.
nivå. Denna stiger sedan opp till passpunkten på c:a
125 m.
Hur har det nu varit möjligt för bottenälven att rinna
uppför denna stigning på 75 m. och till på köpet
transportera så mycket grus längs vägen?
En jämförelse med ett vattentorn och tillhörande vatten-
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
