Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några närkiska å- och älvnamn, av professorn Jöran Sahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namnet Nitten förklaras av Elof Hellquist1) sannolikt vara
en bildning besläktad med sjönamnet Näten, som skulle
innehålla ett svenskt ord nat motsvarande tyskans nass
’våf. I denna förklaring har Adolf Noreen instämt.2)
Det är emellertid tydligt att de små sjöarna Nitten ej
gärna kunnat ge namn åt Nittälven, som är vida mer
betydande än sjöarna. Man måste utgå från att Nitten fått
namn av Nittälven på samma sätt som sjön Frännen i Knista
socken fått namn av Frännån, dess avloppså, som i sin
ordning fått namn av Fränntorp i Kvistbro. Vad som är mest
utmärkande för Nittälven är att den i nästan hela sitt lopp
är omgiven av ängar och slogar (slåtterängar). Dessa äro
enligt ekonomiska kartan fördelade på en mängd olika ägare.
När man nu finner att Nittälven rinner genom gammal
finnbygd och att i Ljusnarsbergs socken nära Nitten finnas
sådana ängnamn som Akonyti och Vaitanyti, vilka innehålla
det finska ordet niittu ’äng, slog’3), förstår man att namnen
Nittälven och Nitten också måste vara bildade till det finska
niittu ’hård vallsäng’ m. m.
Den största av Närkes älvar är Letälven, som ovanför
Möckeln kallas Svartälven och nedanför Skagern
Gull-spångsälven. Namnet Svartälven beror givetvis på älvens
ovanför Möckeln mörka vatten. Namnet Letälven hör
tydligen samman med namnet på den gamla färdvägen
Let-stigen4) mellan Närke och Värmland som vid Åtorp korsar
Letälven. Namnet Letstigen är uppenbarligen det primära
namnet. Ordet letstig ’gångstig’ har jag själv upptecknat
i Tångeråsa socken. Den gamla vägen har från ”letstig”
utvecklat sig till landsväg.
Gullspångsälven hette under den tidigare medeltiden
Amn, varav sockennamnet Amnehärad ännu är ett minne.
Men redan i Rasmus Ludvigssons ”register och memorial”
x) Svenska sjönamn 1, s- 429, 448.
2) Sverges ortnamn. Älvsborgs län 8, s. 278 f.
3) Karl Hult, Ljusnarsbergs krönika (1918), s. 633.
4) Är 1565 kallas vägen letzstighen (Handl. rör. Skand. hist.
27, s. 103).
6
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
