Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälmarens utveckling före sänkningen, av Fil. mag. Erik Rönnby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjälmareni uKerkhnq löre sänkningen.
Av ERIK RÖNNBY.
3är inlandsisen smälte från Mellansverige för
omkring 10,000 år sedan, var detta täckt av ett
hav, som var ungefär 150 m. djupt. På bottnen
av detta hav slingrade sig rullstensåsarna i sin
nord-sydliga riktning, medan ett tunt moräntäcke bredde ut
sig mellan dem. I havet avsatte sig, på sådana ställen där
vattnet var lugnt, de årsvarviga lerorna. På knappt 1,000
år steg landet omkring 40 m., och mitt i Sverige höjde sig
en bergsribba och skilde det salta vattnet i väster från
Ancylussjön. Denna och Sveafallen ägde bestånd ungefär
2,000 år och landet höjde sig härunder, ännu mera. Så
inträffade ett stillestånd i landhöjningen medan det salta
Litorinahavet bröt in över södra Sveriges kuster. Efter
detta avbrott började Närkesslätten höja sig ur havet. För
varje sekel torrlädes nya områden och avsnördes nya sjöar
från Östersjöhäckenets vatten. Under Ancylustiden var
vattendjupet vid det nuvarande Örebro mellan 80 och 85 m.
Efter denna tid kan man ungefär följa
Hjälmaromgivningarnas torrläggning på en höjdkarta; man får dock observera
att höjningen varit större i norr än i söder. Man kan
emellertid se, att Mosjön avsnördes från Hjälmaren, när vattenytan
sjönk under 30-meterskurvan och Hjälmaren fortfarande var
förenad med Mälaren, eftersom pasströsklarna dem emellan
ligga lägre än Mosjöns avlopp och på den tiden lågo
jämförelsevis ännu lägre. Men trösklarna höjde sig obevekligt
och slutligen kom den tid, då Hjälmaren blev en avskild
in
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
