Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälmarens utveckling före sänkningen, av Fil. mag. Erik Rönnby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke förväxla orsak och verkan, och orsaken måste vara en
vattenminskning och verkan därav en uppgrundning.
Ett lägre vattenstånd har utan tvivel rått i Hjälmaren
under bronsålderns värmetid. Enligt Laurell har
avdunst-ningen 1859—75 varit i medeltal 60,33 % av nederbörden
och sjöns minsta avlopp 3,93 m3 i sekunden. Det synes mig
rätt troligt att sjön i ett varmare klimat med större
avdunstning och mindre nederbörd haft lägre vattenstånd och t. o. m.
saknat avlopp, det senare väl endast periodvis. Ett bestämt
påstående härom har Lennart von Post gjort. Om
vattenståndet varit, som Gumælius säger, 5—6 fot lägre, så måste
sjön ha varit utan avlopp, ty detta låg endast 3 fot under
medelvattenståndet. Uppgrundningen vid Hyndevad finner också
sin förklaring därigenom att vattenmängden i forsen minskat
sedan Hjälmare kanal kommit till, ty ganska mycket vatten
har runnit fram genom den. Vi observera, att Hjälmare
kanals botten låg 7 fot under Arninge märke, medan tröskeln
vid Hyndevad låg endast 3,5 fot därunder och tröskeln vid
Nordön ännu något högre. Kanalen var alltså avsevärt
djupare än utloppet. Kanalen hade ej, enligt Laurell, någon
bestämmande sluss vid Hjälmaren och ej heller någon
stämport, varför vattenståndet i den varierade med Hjälmarens
vattenstånd, och en ström framgick genom kanalen, vilken
ström åtminstone vid högvatten kunde bliva ganska betydlig.
Att vattnet verkligen strömmade fram i kanalen visar även
ett yttrande av v. Plåten, där han säger, att man vid
föregående höj dbestämmelser av Hjälmarens läge över Arbogaån
missräknat sig på 5 fot och 5 tum ”af orsak att denna
beräkning aldrig upptagit det emellan slussarne framrinnande
vattnets sluttning”. Bagge säger: ”När inga fartyg gå fram,
öpnas de nedre portarna i hvarje sluss, då vattnet afrinner
genom de öfra luckorna”. Detta yttrande avser tiden i början
av 1700-talet.
Åtminstone efter 1776 kan man anse att Hjälmaren haft
två avlopp, ty avrinningen genom kanalen har från den tiden
varit avsevärd. År 1819 uppmättes ett vattenstånd i
Hjälma
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
