- Project Runeberg -  Örebro läns naturskyddsförenings årsskrift / 1940 /
15

(1930-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälmarens utveckling före sänkningen, av Fil. mag. Erik Rönnby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brons- och stensakerna få vi emellertid antaga ha legat
O o

i fallet mycket länge, troligen från den tid, då fallet först
började bli till. Starkt brusade vattnet här, när tröskeln
höjde sig ur Mälarens yta, men när Hjälmaren hunnit forma
sig efter de nya stränderna och klimatet blev varmt och torrt,
lugnade vattenströmmen av så mycket, att dåtidens
människor vågade sig ut på den i sina farkoster. På sådana resor
kapsejsade man ibland, varvid redskap gingo till botten och
snart begrovos i sand, allt eftersom vattenmängden minskade
och fallet grundades igen. När klimatet sedan blev fuktigare
under järnåldern, ökades vattenmängden och fallet rensades
upp igen, dock inte fullständigt, ty på bottnen blevo några
sten- och bronssaker liggande i det kvarstannande gruset.1)
Vid denna tid hade landet höjt sig så mycket att hela forsen
blev fri och nya forsar bildades längre ned, varför några
forsfärder knappast kan ha förekommit längre, åtminstone
inte med nyttiga laster. Lindqvists undersökning av
fornfynden ger samma resultat. Början av bronsåldern är i
fynden rikast företrädd i Kvismardalen, medan de rikaste
fynden från slutet av bronsåldern ha funnits vid Hyndevad.
Detta, anser Lindqvist, är beroende av att i början av
bronsåldern Hjälmarens avlopp var helt kort, så att
förbindelserna över havet kunde försiggå obehindrat, medan i samma
mån som avloppet förlängdes i samband med landhöjningen,
Närke blev alltmera isolerat. Hyndevad fick därmed ett
handelsläge som närmast kan jämföras med Stockholms
nuvarande, d. v. s. vid avloppet från en stor insjö ut i fria havet.
Detta förhållande ger intressanta perspektiv i Mellansveriges
handelspolitiska läge under förhistorisk och historisk tid.
När vi i den historiska tidens skrifter först möta
Hyndevads-strömmen, är det ej som segelled utan som drivkraft för
en kvarn.

J) Senare hjälpte av människor byggda fördämningar till att
kvarhålla grus och sand i forsen.

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 10 18:31:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olnf/1940/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free