Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågeliakttagelser vid Oset, av författaren Erik Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 10. Myrspovar vid Oset.
Till h. fiskmås.
Foto: förf.
sällan annars. Och de äro verkligen förtjusande företeelser!
I den brokiga samlingen kunde jag så småningom räkna
ihop 15 rödbenor, vilket var mer än jag sett här samtidigt
någon gång förut. Tillsammans med dem gingo tre unga
svartsnäppor, till utseendet som större upplagor av de andra.
De konverserade också, rödbenorna småpratade ”bjybb bjybb”
och svartsnäpporna ”kakk kikk”. Stora gluttsnäppor visade
sig ibland. Det såg nästan skrattretande ut, när en glutt kom
rusande och dansande över det grunda vattnet i de mest
oväntade vändningar, hela tiden hållande den långa, en smula
uppsvängda näbben i vattenytan, och så det plötsligt
svartnade till ett stycke framför fågeln och ett fiskstim på många
tusen tog ett silverblänkande luftsprång. Jag tror glutten är
ensam om metoden att springande fånga fisk.
Grönbenor gingo omkring och snappade överallt, de voro
de talrikaste av storsnäpporna. Några mörka skogsnäppor,
som sin natur likmätigt höllo sig i skuggan av
kalmusruggar-na, fullständigade de svenska Tringa-arternas lista.
* O O
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
