Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddet och dess utveckling, av jägmästaren Herman Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller påverkat, så är det i varje fall ett bra uttryck för denna
synpunkt, när han säger: ”Naturen blev människan i
skapelsen given till kungadöme; men varje välde, som tillika ej är
vård, blir våld och verkar förstörande. Då människan
fridlyser naturen från sin egen förstörelselust, inträder hon på
civilisationens bana.” Mängder av fridlysningar av arter,
växter och djur liksom ”Naturschutzgebiete” äro gamla i
Tyskland. Någon lagstiftning fanns dock ej före tredje riket,
ehuru Weimarförfattningen principiellt erkänner
naturskyddet som en statens uppgift.
I nabolandet Frankrike ivrade länge författare och
konstnärer för ett naturskydd ur estetisk synpunkt. I själva verket
voro fransmännen de första att lagstifta i denna anda år
1906. Man inbegrep som naturligt är även ”naturmonument”
och talade om ”sites pittoresques”. Samtidigt organiserades
naturskyddet, och varje departement fick sin särskilda
sakkunniga naturskyddsnämnd. Rättsligt var lagens
huvudsynpunkt, att samtycke av ägaren fordrades; om ej, kunde
frid-lysning endast ske efter expropriation. Lagen reviderades
1930 och utvidgades att tillåta skydd för områden av
vetenskapligt, historiskt eller legendariskt intresse. Här torde man
kunna spåra inflytande från andra håll, där man under tiden
ordnat hithörande frågor. Expropriationsförfarandet
slopades även och kan nu ske mot ägarens vilja endast med
utgivande av ersättning för skada.
Andra synpunkter drevo i viss mån naturskyddsfrågan i
England. Under hela 1800-talet ödeläde successivt den
våldsamma industrialiseringen mycket av naturskönheten i det
engelska kulturlandskapet, liksom befolkningen hopträngdes
i dessa naturskövlade områden. Härigenom fick
naturskyddsfrågan tidigt den sociala inriktning, som först mycket
senare framkommit på andra håll. Redan 1865 bildades ett
sällskap för bevarande av viss samfällig mark, där ägarna
ej hade ’full nyttjanderätt, för tillgodoseende av allmänhetens
rekreationsbehov. Sällskapet har genom skickligt
utnyttjande av gällande lagstiftning uträttat mycket för bevarande av
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
