- Project Runeberg -  Örebro läns naturskyddsförenings årsskrift / 1940 /
124

(1930-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergsklyftor eller gömmor i Tiveden, av kyrkoherden Karl Bäckgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skalltorp—Åboholm—Tived synes ett större klippblock med
öppning mot vägbanan. Stenen, som ligger ej långt från
Eosjön och /Åboholm och därmed i Tiveds socken, kallas
Bergatuttera. Envar vägfarande borde i öppningen här kasta
in eller offra någon sten. En slik gärning sades befordra
reslycka. Antagligen har här ett dråp blivit begånget. Och
stenen, som kastas, utgör offer åt den döde, att han ej må
tillfoga den vägfarande någon skada.

Platsen i fråga är tydligen en s. k. offerkast. Tvenne
dylika finnas i Tiveden vid vägen Askersund—Laxå. Vid
dem offras ej stenar utan riskvistar. Den ena rishögen är
belägen just där utfartsvägen från torpet Älgåsen når
landsvägen. Här dräptes en västgötaknalle i juni månad 1806.
Det andra risbålet finnes nära avtagsvägen till torpet
Odensvi och till Mörthults by. Å denna plats påträffades
torparehustrun i Björnvik Clara Gustava Carlsson, f.
Pers-dotter, den 15 november 1877 död på hemväg jämte sin man
från månadsmötet i Askersund föregående dag.

Det är vemodiga händelser och öden ur det förflutna,
som äro knutna vid de gömmor och bål, som härovan
skildrats. Stränga voro tiderna. Förråande verkade krigen.
Hårda blevo människorna.

Många vintrar ha sedan dess skakat sin snö över Tivedens
väldiga skogshav. Och många vårar ha sedan dess gått i
blom. I Tiveden är nu åtskilligt helt annorlunda än förr.

Naturen är sig dock i stort lik. Vid gömman i
Flinte-mon blommar en högväxt Lathyrus och lyser upp vildmarken.
Ä skogsängar i trakten av Skirbråten lysa i
vårmånaderna tibastens kvistar röda. Mosippan Pulsatilla
vernalis bereder i tidig vår ögonfägnad här och var
bland ljungen å Markebäcks utägor. Porsen står
nu som förr i kärr- och sjökanter och ger jämte
skvatt-ram en säregen doft åt hela trakter i denna gränsskog.

o o o

124

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 10 18:31:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olnf/1940/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free